Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Stein Rukin, talesperson för aktionsgruppen Jour Strömstad. Bild: Jakob Simonson

Det pågår en rejäl nedmontering av vårdutbudet i Strömstad

Stein Rukin svarar Peter Heie i debatten om sjukvårdsutbudet och kommunens planerade köp av Strömstads sjukhus.

Peter Heies svar till mig i tidningen består av många ord och lite substans. Det borde vara väl känt för Heie att Jour Strömstad är starkt kritiska till dagens vårdsystem. Och man måste vara i det närmsta tondöv om man inte registrerar att det pågår en rejäl nedmontering av vårdutbudet.

LÄS MER: Sluta måla upp en felaktig bild av vården

För Strömstad började det med nedmontering av ett välfungerande sjukhus, avveckling av kvälls- och helgjouren, avvecklingen av nattjouren, in och ut med «single respondern», löfte om extra ambulans som aldrig kom, hot om neddragning av ambulanstjänsten, felaktig avveckling av dialysen och nu senast avveckling av Ronden för att ta en kort uppsummering.

Och jag kan försäkra dig, Peter Heie, att vår kritik bygger på solid dokumentation. Flera statliga utredningar, analyser, rapporter, forskning, uttalanden från vårdpersonalorganisationer med mera.

Varför har äldre i VGR (Västra Götalandsregionen) ett mycket större vårdbehov än det övriga landet? (statistikbasen Kolada) Det framgår att antalet utskrivningsbara patienter från sjukhus äldre än 65 år, är dubbelt så stort i VGR än snittet för övriga landet. Alla kommuner i VGR är sämre än snittet för landet, troligen beroende på kvalitetsbrister inom VGR:s primärvård.

40 vårdcentraler levererade undermålig kvalitet

Och apropå välfungerande vårdcentraler, Forskningsrapporten «Förförande jämförelser FoU Väst" avslöjade för några år sedan att 40 vårdcentraler i VG-regionen levererade undermålig kvalitet till äldre. Och senast 22 vårdcentraler i VGR som fuskade med sina journaler för att få mer pengar, och de ska nu betala tillbaka 100 miljoner.

Du kan säkert ha nytta av att höra att i april 2018 hade VGR bland de högsta siffrorna i landet när det gäller överbeläggningar. Först och främst beroende på att många vårdplatser beläggs med patienter som skulle behandlas bättre på vårdcentralerna.

Några ytterligare fakta. I Sverige går 20 procent av medlen till primärvården, medan det i de övriga nordiska länderna ligger mellan 30 och 40 procent. Från nittiotalet har vårdplatser reducerats från 5,4 platser per 1 000 invånare till 2,2 platser per 1 000 2018 (VGR något sämre med 2,15) medan det 1990 fanns 58 000 vårdplatser finns det 2018 cirka 20 000. Forskning visar att med ett belägg på över 92 procent (tipping point) så ökar dödligheten. En analys av Sveriges akutmottagningar visar att i Norrland tar det i genomsnitt 20 minuter att träffe läkare och i VGR som er sämst tar det 80 minuter.

Så osanningarna överlåter jag helt och fullt till dig, Peter Heie.

Och hur tänker man sig ett bättre vårdutbud när man avvecklar prehospitala tjänster? Dokumenterad erfarenhet från Norge visar att små sjukhus får bäst resultat i patientnöjdhet och har dessutom lägre driftskostnader. Likväl avvecklar man nu nattjouren vid Dalslands sjukhus!(Bäckefors).

Administrationen har ökat med 1 254 medarbetare

Bara de senaste 5 åren har den övergripande administrationen ökat med 1 254 medarbetare till fler än 6 000, med en ökad kostnad på 1,3 miljarder skattekronor. Snittlönen för administrativ personal är cirka 43 000, för sjuksköterskor cirka 33 000 och undersköterskor cirka 25 000. Är det brist på vårdpersonal som ger mer administrativ personal?

I handlingsplanen från regionen 2017 heter det att «under 2019 finna en samlad struktur för sjukhusakuter, andra akutmottagningar och jourcentraler i regionen». Mao en uttalad satsning på primärvården! Vad som har skett med det är dessvärre svårt att se i all nedmontering.

Nu har du ju själv engagerat dig i vården i Strömstad, också utan synbart resultat. Vad kom det ut av arbetet i den blocköverskridande arbetsgruppen för sjukvårdsfrågor? Slutsatserna i referatet från mötet med regionen 29 november 2017 följdes aldrig upp. Du uttalade till tidningen den gången: «om man kan ta hand om människorna på plats här så minskar ju också trycket på Näl. Så det är en win win-situation» och: «vi måste bredda Norgespåret» När det gäller det sistnämnda har jag bara noterat att du bidrog till att ett tänkt samarbete med Haldens legevakt under sommaren 2018 försvann. Och eftersom du påpekar att jag uppenbart inte fattar att kommunen inte har något inflytande över vården så noterar jag att man fick ett enigt beslut i kommunfullmäktige om att utreda en «Norrtäljemodell» för Strömstad.

Och för att undanröja alla tvivel - det är möjligt för kommunen att själv organisera vården! Här finns utmärkta exempel där regionen har sviktat.

Jag har efterlyst en utvärdering i snart två år.

Du hänvisar till välfungerande vårdcentraler i Strömstad, och jag förmodar att du menar när de är öppna. Det som är allvarligt, är att ditt påstående om att vårdcentralerna stärkts inte övertygar. Införandet av vårdmomsen som i första hand slår mot privata vårdcentraler, bidrog knappast till att stärka dem. Och för övrigt har jag gått igenom ett närmast oförståeligt ersättningssystem infört 2009. Efter införandet av lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, resulterade detta i ett ökat arbete och ökat ansvar för vårdcentralerna. Detta lovade regionen att kompensera, något som i liten grad har skett. Ökade utgifter och bristande kompensation bidrar knappast till att stärka vårdcentralerna, faktiskt tvärtom.

Tanums jourcentral är säkert välfungerande, men svår att nå med båt om sommaren. Jag har efterlyst en utvärdering i snart två år. Fortsatt ingen akutjour, ingen röntgen och stängt på natten. Din närhet till vården på natten är därfor 130 kilometer – en väg! Och snart buss, tåg eller cykel tillbaka!

I ditt inlägg pekar du på att jag blandar skilda begrepp. Jag gör faktiskt inte det. Det jag pekar på är att olika utbud av vård och olika sätt att organisera den på, ger fragmentariska och fördyrande lösningar. Och så har jag inte som du ett evighetsperspektiv. Detta var bakgrunden till konstruktiva samtal med bland annat Praktikertjänst som redan har omfattande verksamhet i ett nästan tomt sjukhus. Detta tillsammans med andra aktiviteter som kan säkras genom att förvärva sjukhuset, skulle inte bara vara positivt för vården på kort och längre sikt, men också vara en intressant investering utifrån ett lokaliserings- och arealbehov. I dag är det halvtomt, går med underskott, och förvalta av regionen som varje år tillför Västfastigheter runt 250 miljoner av våra skattepengar för att täcka underskottet.

Och till sist registrerar jag att du är bekymrad för att jag är politiskt engagerad. Ersättare i tekniska nämnden, lokaliserad i Crawfordbyggnaden, en fastighet som nog kommer att ge mer bekymmer än sjukhuset. Annars finns ingen anledning till oro, jag är fullt klar över ansvaret jag har för att tillvarata Strömstadsbornas och skattebetalarnas interessen! Något att tänka på?

Låt mig avslutningsvis citera Ebba Busch Thor (KD): »Regionen kan inte lösa problemet, regionen är problemet» - också något att tänka på?

Stein Rukin

Jour Strömstad