Andreas Hansson framför i tidningen några betraktelser om vården i Strömstad, men är de förankrade i verkligheten?
Låt mig kort påminna om vad hans partikollega, Peter Heie (C), nu ordförande i Nu-sjukvården, sa till Bohusläningen i april 2017.
"Tillgången till sjukvård i Strömstad är för dålig – nu får det faktiskt vara nog. Att folket här uppe finner sig att ha 12-13 mil till akutvården är obegripligt. Visst har Strömstad en vårdcentral som fungerar bra – när den är öppen. Men efter 17 måste man till Tanum. På natten blir man körd till Näl".
Hansson har förmodligen registrerat att seden dess, och så sent som i december, blev "single respondern" som skulle ersätta nattjouren avvecklad, en nattambulans föreslås indragen och Strömstad taxi kör inte om natten på vinterhalvåret. Någon anledning till oro?
Det är inget tvivel om att ambulanspersonalen gör ett utmärkt jobb, men det system de arbetar under ger definitivt anledning till oro. Statistik för ambulansen visar för de första 10 månaderna 2018, en uppfyllelsegrad, det vill säga att den ankommit inom den statligt fastställda frist på 20 minuter, i 80 procent av tillfällena för Strömstads vidkommande och för Tanum 60 procent. Om jag får dra en tidigare parallell, så skulle jag definitivt känna oro om jag flög med ett flygbolag som i 60 till 80 procent av tillfällena landade tryggt.
Om det inte är fara för livet, noterade jag Hanssons hänvisning till 1177. Jag vet inte vilken erfarenhet han har av 1177, men han måste ha missat de problem som är knutna till svarstiden och den information man får. Det går dessvärre inte att undgå att det skapar oro när man förra vintern, efter att ha väntat 35 minuter på svar efter ett möjligt benbrott blir hänvisad till akuten vid Strömstads sjukhus, nedlagd för över 10 år sedan!
Jag är obekant med vem Hansson syftar på när det gäller krav på ett fullt fungerande sjukhus i Strömstad och inte minst vad han menar med "fullt fungerande sjukhus". Jour Strömstad för sin del menar att Strömstad med rätta kan kräva ett vårdutbud dygnet runt varje dag, som kan diagnostisera, utföra röntgen (finns inte i Tanum), dagkirurgi, på det hela taget de funktioner som inte kräver inläggning och medicinsk behandling på et specialistsjukhus. Bra för ambulansen och inte minst bra for Näl.
Hanssons betraktelser omkring hjärtinfarkt är också oprecisa och förtjänar en kort kommentar. Eftersom ambulansen är menad att ha en prehospital funktion är det säkert enighet om att diagnostisering och behandling bör ske snarast möjligt. Mig veterligen finns det inom ambulanstjänsterna ett omfattande dokument som beskriver detta.
När det gäller hjärtinfarkt är det möjligt att Hansson syftar på PCI-behandling. Bortsett från att sjukhuset i Strömstad aldrig har nämnts i detta sammanhang, bör det kanske nämnas att PCI-behandlingen medicinskt sett bör ske inom 60 minuter. Kalnes utför inte detta. Patienten blir därför skickad till Oslo Universitetssjukhus (130 kilometer). På Näl erbjuds också sådan behandling men inte på helgen! Då blir man skickad till Göteborg (180 kilometer).
Också stroke nämns, något som faktiskt inträffar så ofta som var 17:e minut i Sverige. Också här är den prehospitala behandlingen och tiden helt central. I Østfold har ambulansen i en större studie och med ett mycket positivt resultat fått installerat scanners som förenklar diagnosen vid stroke. Såvitt jag vet har den tryggheten ännu inte tillkommit ambulanserna i Bohuslän.
Hansson har också en mindre genomtänkt betraktelse om samarbetet med Norge. Också här uppenbart i otakt med sin partikollega Heie och vad Heie uttalar om behovet av ett bredare samarbete. Som bekant har man ett fungerande avtal från 2016 (blåljusolyckor och barnfödslar) som uppenbart kan utvidgas. Vidare har man ett regelverk inom EU som också förpliktar för Norge. Var ligger den komplexa utmaningen? Däremot föreligger det dokumentation om att flera landsting konkret motarbetar samarbete över gränsen.
Oklar är också hänvisningen till att ett samarbete med Norge skattebetalarmässigt skulle vara en väldigt dyr lösning. Vad i all världen menar Hansson konkret med detta?
Och om Hansson tänker på oss skattebetalare, varför då inte fylla upp sjukhusets lediga lokaler som kostar oss skattebetalare mer än 8 miljoner årligen, eller vad sägs om regionens 1 100 politiker och ett otal byråkrater som verkligen bidrar till kostnader.
Om nu Hansson står ut med ytterligare fakta, så finns det ett par statliga utredningar (Stiernstedt – Nergårdh) om bristerna i sjukvårdssystemet, brister som knappast är ägnade att skapa lugn och ro. Och skulle man därtill ta sig tid till att sätta sig in i regionens egen utredning "Förbättrat akut omhändertagande i Norra Bohuslän" så kan man konstatera att det pekas på en betydande förbättringspotential.
Jag ska till sist inte tycka något konkret med vårdcentralerna i Strömstad. Säkert duktig och dedikerad personal. De stänger emellertid klockan 17 och är stängda på helgerna. Kanske inte lika bra för patienterna som för personalen.
Om man som ett tankeexperiment stängde räddningstjänsten samme tidsperioder. Har man då en "fullt fungerande räddningstjänst på hög nivå"?
Stein Rukin
Jour Strömstad
