Kerstin Karlsson (L), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
Kerstin Karlsson (L), ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Bild: Pontus Johansson

Vad skulle jag sagt nej till?

Kerstin Karlsson svarar Cilla Lundström i debatten om besparingsförslagen i skolan: "Skulle jag vägra att ta upp frågan i nämnden? Riktigt så fungerar inte den politiska processen."

ANNONS
LocationStrömstad|

Replik till Cilla Lundström

Fritidsboende Cilla Lundström anser att jag borde sagt nej till kommunens sparkrav.

Först vill jag påpeka att en majoritet i nämnden ställde sig bakom den lista över effektiviseringsmöjligheter som förvaltningen tagit fram efter ekonomiavdelningens påbud i våras. Vad skulle jag ha sagt nej till? Begäran om förslag på effektiviseringar? Skulle jag vägra att ta upp frågan i nämnden? Riktigt så fungerar inte den politiska processen.

Vem är det som inte fått se besluten och underlagen? Vilka beslut? Cilla Lundström anger allmänheten och skolpersonal. Den representativa demokratin fungerar så att valda politiker fattar besluten på allmänhetens uppdrag och skolpersonalen är representerad genom sina fackliga företrädare och dessa har hela tiden varit involverade.

ANNONS

Redan vid budgetdialogen i maj fanns denna lista liksom en redovisning över kostnaderna för beräknade volymökningar 2019 till följd av fler elever i skolan och fler barn i förskolan. I budgetdialogen var samtliga partier och samtliga förvaltningar representerade, vilket är en bred bas.

Det nämnden fattade beslut om den 13 september var att lämna in effektiviseringsförslag på sammanlagt 8,1 miljoner kronor samt beräknade volymökningar motsvarande 15 miljoner kronor till budgetberedningen. Något sparkrav har nämnden ännu inte fått

Något besked om den slutliga budgetramen har vi inte heller fått, det beslutet fattar nyvalda fullmäktige i november. I december fattar barn- och utbildningsnämnden beslut om internbudget utifrån dessa ramar. Först då vet de olika verksamheterna vad de har att röra sig med nästa år.

Vad gäller kunskapskraven i grundskolan är de högt ställda. 100 procent av alla i elever i årskurs 9 ska vara behöriga till nationellt program, 100 procent i årskurs 3 och 6 ska nå godkända resultat i de nationella proven. Det kallar inte jag för låg ambition. Det är riktigt att delmålet 2019 angående elever i årskurs 6 och 9 som är godkända i SAMTLIGA ämnen är satt till 75 procent, men det är ett delmål satt utifrån att samtliga elever aldrig kommer att kunna nå godkända betyg i samtliga ämnen. Tilläggas kan att alla kurvor vad gäller kunskapsresultat i Strömstads grundskolor är stigande och vi har en positiv trend.

ANNONS

Vad gäller elevhälsan fick vi 2017 en tydlig signal från Skolinspektionen att den har goda resurser. Det handlar alltså inte om en elevhälsa på miniminivå. Enda synpunkten från Skolinspektionen var att elevhälsan fungerade mer åtgärdande är förebyggande. Av den anledningen pågår ett systematiskt kvalitetsarbete med målet att kunna arbeta mer förebyggande. Den enda förändringen vad gäller elevhälsan gäller en biträdande verksamhetschef som redan har slutat. Det finns inga planer på att dra ner varken på specialpedagoger, skolpsykologer, skolsköterskor eller kuratorer.

Slutligen förstår jag inte sammanhanget i Cilla Lundströms slutkläm om att skolan skulle ha någon betydelse för kommunstyrelsens överskridna budget. Visserligen tog kommunstyrelsen förra året kostnaden för att lösa ut en tidigare chef, men det är också det enda. Barn- och utbildningsnämnden å sin sida har under mandatperioden tillförts 28 nya miljoner. Samtidigt har barn- och utbildningsnämnden varje år hållit sin budget.

Kerstin Karlsson (L)

ANNONS