Rätt att säga ja till bryggorna

Ledare. Karl af Geijerstam: Tanums kommun gör en rimlig bedömning.

ANNONS
|

I flera år har anhängare och motståndare till nya bryggor vid Kvarnekilen bekämpat varandra. Nu har Kvarnekilens vänner överklagat ett bygglovsbeslut som har gett Havstenssunds bryggförening rätt att bygga de bryggor med 60 båtplatser som man har planerat.

Läs mer: Överklagar bygglov av nya bryggor

Den juridiska processen har tagit lång tid. Bryggföreningen har fått gå ända till mark- och miljööverdomstolen för att få tillstånd enligt miljöbalken. Sedan har man sökt bygglov, vilket nu alltså är överklagat till länsstyrelsen.

Motståndarna till bryggplanerna argumenterar att det är orimligt att en detaljplan från 1940-talet gör det möjligt att exploatera området med industri, handel och hantverk. Frågan är om 1940-talets beslutsfattare egentligen var så okloka. Tanken var nog att orten skulle ha möjlighet att växa och expandera, inte bara med bebyggelse utan även med andra verksamheter som behövde bryggor och kajer. Som byggnadsnämndens ordförande Hans Schub (M) konstaterar är det inte ovanligt att orterna har gamla detaljplaner.

ANNONS

Läs mer: "Har ett ekonomiskt syfte med bygget"

Ur miljömässig synpunkt kan man fråga sig var det är bäst att anlägga nya bryggor. Rimligtvis torde detta vara i, eller i närheten av tätorter, som Havstenssund. Logiken är densamma som när man förtätar städer för att undvika ”urban sprawl”. Ett alternativt förslag, Lökholmen, är förkastat på grund av miljöskäl, där finns skyddsvärda ålgräsängar.

Därför är det helt rimligt att domstolen och kommunen gett klartecken till exploateringen. Bryggföreningen vill svara upp mot ett behov som man anser finnas av fler båtplatser och detta har man nu kunnat göra. Visst, man kan kalla det att marknaden styr. Men det är inte orimligt att man vill försöka skapa fler båtplatser där det finns efterfrågan på detta, helt inom lagens ramar.

ANNONS