Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Hans Arén, arkitekt och samhällsutvecklare på Koster. Bild: Marita Adamsson
Hans Arén, arkitekt och samhällsutvecklare på Koster. Bild: Marita Adamsson

Debatt: Därför är husen ­så dyra på Koster

Hans Arén: Det är fastighetsmarknaden som fått styra utvecklingen på Kosteröarna.

Replik till signaturen ”Lasse”.

LÄS MER: Debatten om Koster och Tjärnö skolor har spårat ur totalt

Bäste Lasse, tack för ditt inlägg. Din kunskap om skolundervisning och den sociala strukturen på Koster och Tjärnö delas kanske av många. Enligt min uppfattning bygger det du skriver dels på en mycket begränsad syn på hur undervisning i en skola för barn kan genomföras, dels på en sammanblandning av dyra kostnader för bostäder med den bofasta befolkningens boendevillkor. Om hur en kvalitativ undervisning för barn kan genomföras på olika sätt, tar för lång tid att kommentera här. Den ­andra, om bostadssituationen, är enklare.

Bostäder som sålts och säljs på Koster, där jag bor, betingar ovanligt höga priser. Anledningen till detta är enkel. Ofta är äldre bostäder – byggda i en tradition och på platser där de miljö- och boendekvalitéer de representerar är svåra att få fram i en nybyggnation – de mest attraktiva på marknaden. Det leder till en stor konkurrens där de, som kan erbjuda den största köpesumman, blir vinnare.

Detta har kommunen med öppna ögon kunnat notera utan att agera

Dessa vinnare är nästan aldrig någon bofast eller en person som vill bli bofast. Det är så gott som alltid fritidsfolk. Deras ekonomi och den så kallade ”fria” fastighetsmarknaden har på detta sätt dikterat villkoren för dem som vill bli bofasta i eget hus under flera decennier. Detta har kommunen med öppna ögon kunnat notera utan att agera. Den skulle, om den upplevt ett politiskt ansvar för till exempel kommundelens Kosters framtid som levande, hållbar bygd, kompenserat bristen på bostäder med hyresbostäder. Det har den inte gjort. I stället är det fastighetsmarknaden med sina kunder, som kommunen överlåtit ansvaret för Kosters framtid åt.

Så ser verkligheten ut.

I norra Bohuslän har denna situation skärpts genom att alltfler av dessa köpare kommer från Norge. I många norska kommuner, speciellt på den attraktiva Sörlandkusten, har ­under lång tid rått boplikt, det vill säga man får inte köpa ett helårshus om de inte ska användas för helårsboende. Det innebär att dessa köpare i stället söker en bostad i Sverige, som saknar dessa restriktioner som begränsar fastighetsmarknadens villkor. På Koster är därför det markanta inslag av norrmän som köpare mycket markant. Detta, i kombination med kommunens passivitet, är den indirekta orsaken till den mycket negativa och katastrofala befolkningsutvecklingen på Koster.

Ingen ung familj flyttar till Koster om barnen ska tillbringa flera timmar varje dag med båt- och bilpendling

Men ”Lasse”, ska den vända måste det, utöver att det på Koster byggs mer än hundra nya hyresbostäder, finnas en skola för de familjer som vill flytta hit. Ingen ung familj flyttar till Koster om barnen ska tillbringa flera timmar varje dag med båt- och bilpendling för att genomföra sin skolgång.

Ungefär så ser verklig­heten ut.

Hans Arén

Koster