För många barn innebar den ovanligt kyliga starten på december att de äntligen kunde åka pulka och starta snöbollskrig med vännerna. Men för de cirka 196 000 barn som lever i fattigdom blev det snarare en påminnelse om hur dyra varma vinterkläder kan vara, och att familjens ekonomi inte räcker för många av de vinteraktiviteter andra tar för givet.
När Rädda Barnen i början av december släppte sin årliga rapport om barnfattigdom i Sverige innehöll den goda och dåliga nyheter. I procent har barnfattigdomen minskat något från senaste mätningen, från 9,3 procent år 2016 till 9,2 procent år 2019, men antalet barn i ekonomiskt utsatta hushåll blev samtidigt 10 000 fler eftersom befolkningen har ökat. Totalt levde cirka 196 000 barn i fattigdom år 2019.
Ofta lever familjerna i trångboddhet och med höga andrahandshyror, vilket påverkar barnens betyg i skolan och möjligheterna att kunna förverkliga sina drömmar
Det här utgår från Rädda Barnens eget fattigdomsmått, som inkluderar familjer med låg inkomst samt familjer med socialbidrag. Ju fler med bidrag, desto fler fattiga, räknar organisationen. Det är knappast ett perfekt mått: i vissa fall kan familjer bli mindre ekonomiskt utsatta när de får bidrag. Oavsett definition är dock barnfattigdomen i ett land som Sverige alltför utbredd.
Det innebär inte att barn saknar mat för dagen eller inte har råd med skor, utan att de hamnar utanför samhället och har sämre förutsättningar i livet. Ofta lever familjerna i trångboddhet och med höga andrahandshyror, vilket påverkar barnens betyg i skolan och möjligheterna att kunna förverkliga sina drömmar.
En av de viktigaste åtgärderna för att minska barnfattigdomen är att få de föräldrar som är arbetslösa i jobb. Kostnaden för att anställa är idag högre i Sverige än i många andra europeiska länder och en av anledningarna är arbetsgivaravgiften. Avgiften uppgår idag till 31,4 procent i normalfallet och ska vara kopplade till socialförsäkringsförmåner, såsom pension och föräldrapenning.
Men mer än en tredjedel, den allmänna löneavgiften, är egentligen bara en skatt på arbete som arbetsgivare måste betala. På uppdrag av Almega analyserade HUI Research i våras effekterna av en generell sänkning på tre procentenheter av den allmänna löneavgiften. Det visade sig att sänkningen skulle kunna ge över 100 000 nya jobb och vara självfinansierande till nästan 80 procent.
Vid den här tiden på året blir det särskilt tydligt för barn hur olika uppväxtvillkoren kan se ut beroende på föräldrarnas situation
Samtidigt måste det bli mer lönsamt att arbeta för dem som redan har ett jobb. Rädda Barnens rapport visar att den ekonomiska utsattheten är fyra gånger så hög bland barn till ensamstående kvinnor jämfört med barn till samboende föräldrar. Att få behålla mer av sin lön efter att skatten dragits skulle betyda enormt mycket för de som redan lever på marginalen.
Men det behövs även åtgärder för att mildra konsekvenserna av utsatthet. Kostnadsfria fritidsaktiviteter, en jämlik skola och en välfungerande bostadsmarknad skulle göra att barnen inte påverkas i lika hög grad.
Vid den här tiden på året blir det särskilt tydligt för barn hur olika uppväxtvillkoren kan se ut beroende på föräldrarnas situation. Vissa barn kommer behöva säga nej till skridskoåkningen eftersom föräldrarna inte har råd med utrustning. Men det behöver inte vara så här. Det måste bli enklare för människor att komma i arbete och få en lön som en familj kan leva, inte bara överleva, på.
