Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Stefan von Bothmer är lärarfortbildare, utomhuspedagog och verksam vid Kosters trädgårdar. Bild: Arvid Brandström
Stefan von Bothmer är lärarfortbildare, utomhuspedagog och verksam vid Kosters trädgårdar. Bild: Arvid Brandström

Öskolorna på Koster och Tjärnö kan bli bäst

Stefan von Bothmer: Hur naturligt vore det inte att dessa skolor satsade 100 procent på marina teman?

I debatten om byskolornas överlevnad saknas svar på några frågor och ett antal viktiga argument lyser med sin frånvaro.

Svaret på varför Kosters skola och Tjärnö skola skulle läggas ner har skymtat lite mellan raderna men inte uttalats tydligt. Är det av ekonomiska skäl? Själva byggnaderna och driftskostnader? Är det personalkostnader? Är det undervisningen? Barnens lärande eller sociala utveckling? Låt oss i så fall diskutera hur vi kan lösa var och en av dessa frågor och komma fram till en helhetsbild. Det finns alltid alternativ!

I bondesamhället Sverige var skolbyggnaden starkt förknippat med möjlig­heter. Man kunde kliva in i ena änden som fattig piga eller dräng och kliva ut på andra sidan som utbildad student. Man kunde lämna landsbygden för ett rikare och mer intellektuellt liv i staden. Trots föräldrars grymtande om att man smet från frösådd och höskörd. Idag är det snarare tvärtom. Många inser att livskvalitén finns på landsbygden. Oavsett utbildningsnivå. Några vill komma tillbaka till möjligheten att odla sin egen potatis. Andra vill sitta uppkopplade men ha närhet till havet eller skogen. Men fortfarande är skolbyggnaden och dess omgivning starkt bunden till din identitet. Från förskola till högstadium och gymnasium. Om man får med sig en känsla av delaktighet, i allt från undervisningen till utsmyckning av skolan, så finns en grund att stå på resten av livet.

På landsbygden finns en utomhusmiljö som också fungerar som rum för lärande

Det som ofta är problem med skolor och undervisning i storstäder kan vara möjligheter på landsbygden. Överfyllda klassrum med fler än 30 elever i samma ålder. Några få minuters kontakt med läraren. Hög ljudnivå. Problem med disciplin och koncentration. Sterila skolgårdar som fungerar som rastplatser med ett fåtal lekredskap. Detta kan bytas ut mot ett mindre antal elever i blandade åldrar. De yngre kan lära av de äldre. En (eller två) pedagoger som hinner uppmärksamma alla elever, föregripa mobbing och ha överinseende när barnen löser tvister. På landsbygden finns en utomhusmiljö som också fungerar som rum för lärande. Där lek­redskap kompletteras med naturmaterial och plats finns för både utrymmeskrävande lekar på stora ytor och små rum där man kan tissla och tassla med en kompis.

Strömstad ligger vid havet. Tjärnö och Koster ligger i havet. I Koster­havets nationalpark. Hur naturligt vore det inte att dessa skolor satsade 100 procent på marina teman. Ihop med Tjärnölabbet och Naturum Kosterhavet skulle dessa skolor kunna användas som ”Kosterhavsskolor”. Lära 3-åringarna simma. Skaffa en skolbåt. Ha segling, dykning och kajakturer på schemat. Utbilda till förarbevis och sjöbefäl. Lära sig hur man kan förädla havets resurser till energi och till mat. Alger, ”scary seafood”, marin gastronomi. Använd skolorna till olika målgrupper och åldrar. Knyta sig till Grebbestads folkhögskola. Ha pensionärskurser.

Med den fantastiska naturen vi har i norra Bohuslän kommer det inte vara något problem att locka elever, lärare eller forskare

Med en hög kvalitet på utbildning och kompetenta, välbetalda lärare kan skolorna lyftas till en nivå där plötsligt föräldrar i Strömstad räcker upp handen och vill ställa sig i kö för att skicka ut barnen. I stället för tvärtom. Det är ju faktiskt lika långt från Koster till Strömstad som Strömstad till Koster eller Tjärnö…

Skulle det vara brist på lärare i kommunen borde det finnas lärare någonstans i Sverige som kan tänka sig byta en stressig storstadstillvaro mot att utveckla dessa skolor tillsammans med saltstänkta barn och ungdomar.Bohuslän är inte känt för sina framgångsrika skolor, välutbildade ungdomar eller attraktiva lärosäten för högre utbildning. Vi hamnar snarare i bottenstriden i nationella och internationella undersökningar. Men vi kan ändra på detta! I coronatider har vi fått rannsaka våra möjligheter att överleva i Strömstad utan handel och pendling. Vad kan vi satsa på för att sätta ”Strömstad på kartan” som politikerna uttryckt det i debatten?

Ett svar är utbildning. Med den fantastiska naturen vi har i norra Bohuslän kommer det inte vara något problem att locka elever, lärare eller forskare. Förutom att bygga bostäder har vi några läxor att göra.

Vi behöver fundera på vilken kunskap vi behöver för framtiden. Vi behöver lyssna på ungdomarna som är bättre barometer på hur samhället är nu än vi vuxna som jämför bakåt. Vi behöver svara på vad som är en framgångsrik skola. Nu och framöver. Forskning och goda exempel finns.

Stefan von Bothmer

lärarfortbildare, utomhuspedagog och verksam vid Kosters trädgårdar

LÄS MER: "Bostadsproblem – inte undervisningsproblem"

LÄS MER: Marita Adamsson: En skolfråga som växer långt utanför skolan

LÄS MER: Många röster höjs för att bevara öskolorna