Ministrarna träffades i norska Halden och antog deklarationen om ökat nordiskt krissamarbete. Från vänster: Jonas Wendel, stabschef hos Nordiska ministerrådets generalsekreterare Paula Lehtomäki, Guðmundur Ingi Guðbrandsson (Island), Anna Hallberg (Sverige), Annette Holmberg-Jansson (Åland), Anne Beathe Tvinnereim (Norge), Thomas Blomqvist (Finland), Flemming Møller Mortensen (Danmark), Kaj Leo Holm Johannesen (Färöarna).
Ministrarna träffades i norska Halden och antog deklarationen om ökat nordiskt krissamarbete. Från vänster: Jonas Wendel, stabschef hos Nordiska ministerrådets generalsekreterare Paula Lehtomäki, Guðmundur Ingi Guðbrandsson (Island), Anna Hallberg (Sverige), Annette Holmberg-Jansson (Åland), Anne Beathe Tvinnereim (Norge), Thomas Blomqvist (Finland), Flemming Møller Mortensen (Danmark), Kaj Leo Holm Johannesen (Färöarna).

Åtta ministrar: nu ökar vi samarbetet för ett starkare Norden

Pandemin begränsade den fria rörligheten i Norden, vilket fick stora konsekvenser för både människor och företag. Nu har vi kommit överens om att stärka det nordiska krissamarbetet för att undvika att något liknande händer igen. Det är ett viktigt steg på vägen mot att bli världens mest hållbara och integrerade region år 2030, skriver åtta ministrar för nordiskt samarbete.

ANNONS

Det är sommar i Norden. Efter en tid med många restriktioner kan vi återigen njuta av det som präglar både vardag och semestertider i våra nordiska länder: öppna samhällen med obehindrat resande och nära kontakt mellan Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige, Färöarna, Grönland och Åland.

Men bakgrunden är allvarlig. Vi har just gått igenom en hälsokris som drabbat alla våra samhällen. Rysslands invasion av Ukraina påminner oss om att krig i vårt närområde inte bara är en teoretisk möjlighet. När man ställs inför kriser av olika slag ser vi hur viktigt det är att samarbeta med våra närmaste partner för att hantera utmaningarna, inom och tillsammans med EU och Nato samt inom vår nordiska familj.

ANNONS

Våra länder är nära sammanbundna genom en gemensam arbetsmarknad, ekonomi och handel, turism, kultur och politik. Allt detta, från det övergripande samhällsperspektivet till det vardagliga för oss som individer, gör Norden till en unikt integrerad region.

Den fria rörligheten och integrationen, som vi normalt tar för givna varje dag, sattes på prov under pandemin. I alla våra länder vidtogs omfattande åtgärder för att skydda liv och hälsa. Vi ska inte sticka under stol med att vi var tvungna att göra svåra och ibland olika avvägningar. De olika åtgärderna för att bekämpa pandemin var krävande för alla som är beroende av obehindrat resande mellan våra länder, inte minst för dem som valt att leva och bo i någon av våra gränsregioner. Och dem finns det många av.

När vi ska göra vårt samarbete ännu starkare ska vi dra lärdom av våra erfarenheter från de senaste två åren

De tillfälliga restriktionerna och olika nationella strategier ställde det nordiska samarbetet inför nya utmaningar. Vi hjälpte varandra i en krävande tid, och pandemin var en påminnelse om vårt beroende av varandra och vikten av vårt samarbete. Ställda inför kriget i Europa som utlösts av aggression från en av våra nära grannar ser vi i dag ännu tydligare hur viktig och värdefull denna nordiska solidaritet är. Det ska vi ta vara på, och mer än så: Nu är det dags att ytterligare stärka det nordiska samarbetet.

ANNONS

När vi ska göra vårt samarbete ännu starkare ska vi dra lärdom av våra erfarenheter från de senaste två åren, både de positiva och de negativa. Detta arbete har redan börjat. Och vi vet att det har ett brett stöd. Enligt en nyligen genomförd undersökning tycker 86 procent av befolkningen i Norden att nordiskt samarbete är viktigt eller mycket viktigt. 60 procent vill ha mer samarbete, medan bara 1 procent vill ha mindre samarbete.

Säkerhet, krishantering samt miljö och klimat är några av de områden där invånarna i Norden vill ha mer samarbete. Det här är frågor som handlar om vår känsla av trygghet, vilket inte är förvånande med tanke på den tid vi har bakom oss och den tid vi fortsatt lever i. Invånarna i Norden har också varit tydliga med att de förväntar sig att Norden uppträder mer samlat och samordnat när en kris slår till. Det är signaler som vi ministrar för nordiskt samarbete tar på allvar.

Tillsammans är vi starkare och tillsammans kan vi också vara bättre förberedda inför nästa kris

Därför är ett stärkt nordiskt krissamarbete nu centralt i våra diskussioner i Nordiska ministerrådet. När vi i veckan träffades i norska Halden antog vi en deklaration där vi understryker vårt eget ansvar som ministrar för nordiskt samarbete, bland annat för att lyfta fram det nordiska perspektivet i våra regeringar när en krissituation uppstår. Inför nationella beslut som påverkar den fria rörligheten över våra landsgränser ska vi prata ihop oss bättre. Det sittande ordförandeskapet för det nordiska samarbetet ska se till detta. I år är det Norges ansvar. Nästa år är det Islands.

ANNONS

Vi har en stark gemensam tro på det nordiska samarbetet och dess fördelar. Vi har mycket att vinna på ett fördjupat samarbete. De nordiska ländernas befolkning är 30 miljoner, men likväl är Norden världens elfte största ekonomi. Genom samarbete i Norden skapar vi en högteknologisk och innovativ region som går i spetsen för den globala klimatomställningen och skapar fler gröna jobb.

Tillsammans är vi starkare och tillsammans kan vi också vara bättre förberedda inför nästa kris – och under de många vardagarna mellan kriserna. Vi arbetar målmedvetet för att förverkliga visionen om Norden som världens mest hållbara och integrerade region. Tillsammans för ett starkare Norden.

De nordiska samarbetsministrarna:

Flemming Møller Mortensen, Danmark

Thomas Blomqvist, Finland

Guðmundur Ingi Guðbrandsson, Island

Anne Beathe Tvinnereim, Norge

Anna Hallberg, Sverige

Kaj Leo Holm Johannesen, Färöarna

Vivian Motzfeldt, Grönland

Annette Holmberg-Jansson, Åland

ANNONS