Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Thomas Bennelind, reporter och sportredaktör på Strömstads Tidning, välkomnar satsningen på fler hyresrätter i Strömstad. Bild: Victoria Petersson, Pontus Johansson
Thomas Bennelind, reporter och sportredaktör på Strömstads Tidning, välkomnar satsningen på fler hyresrätter i Strömstad. Bild: Victoria Petersson, Pontus Johansson

Thomas Bennelind: Äntligen bygger Strömstad nya hyreslägenheter

Thomas Bennelind: Efterfrågan på hyresrätter i Strömstad har under många år varit minst sagt hög och tillgången lika låg. När bygg­kranarna äntligen tar plats i staden växer framtidstron – oavsett vad näringarna på sikt genererar för sysselsättning. Bostadens värde är så mycket mer än väggar och tak.

Det är nästan surrealistiskt att bevittna hur flera stora projekt, som inte är bostadsrätter, växer fram i Strömstad. För ett par år sedan publicerade tidningen en artikelserie som belyste situationen för unga vuxna i staden.

Likt många andra orter i Sverige står många personer, som på egen hand inte har råd att lägga upp 15 procent i kontantinsats för en bostadsrätt, i ett till synes hopplöst läge i väntan på en hyresrätt.

I december 2018 intervjuade jag bland andra Göran Wallo, dåvarande vd på kommunala Strömstadsbyggen, och ställde frågan om hur lång väntan som krävdes för att få en billig hyresrätt centralt i Strömstad.

Svaret blev hårresande: cirka 20 år. Så talar marknaden: tillgång och efterfrågan.

När man som utomstående söker jobb på annan ort är tillgången till en bostad första kriteriet

Min omedelbara reaktion – utan att ta hänsyn till byråkratiska och politiska förklaringar om kommunala bygg- och maktförhållanden – blev då att Strömstad inte hade intresse av att utvecklas eller ge unga eller pensionärer med låg inkomst en chans till anständigt boende med rimlig hyra.

När man som utomstående söker jobb på annan ort är tillgången till en bostad första kriteriet. Eller som i mitt eget fall: ett förstahandskontrakt på en hyresrätt kan göra skillnad för om man väljer att stanna kvar eller att flytta.

Därför är det extra glädjande att se hur Myrens industriområde ömsar skinn. Just nu rivs flera av de dystopiska industribyggnaderna för att i slutändan ge plats åt totalt 256 hyresrätter.

Dessutom bygger Strömstadsbyggen med hjälp av det statliga investeringsstödet 27 nya hyresrätter i projektet Magistern. Privata och Strömstadsbaserade Orvelin blåser nytt liv på Hedelinska tomten. Här ska 40 hyresrätter stå klara för inflyttning.

Så inom ett antal år kan Strömstad gå från hopplös bostadsbrist till att kunna erbjuda över 300 nya hyresrätter. Paradoxalt med byggboomen är att stadens näringsliv upplever ett existentiellt dilemma.

När så många lägenheter helt plötsligt ska byggas pratar cyniska röster om vad personerna som flyttar in ska arbeta med

Gränshandelns tidigare så starka position är hotad och sårbarheten exponerad av pandemin.

När så många lägenheter helt plötsligt ska byggas pratar cyniska röster om vad personerna som flyttar in ska arbeta med. Frågan är relevant. Samtidigt kan bland andra Utvecklingsarena Strömstad (tidigare omställningskontoret), ansvariga på näringslivsenheten och kommundirektören Mats Brocker gnugga händerna.

Att kunna berätta för befintliga näringslivsaktörer och utomstående intressenter om bostadsplanerna är ett friläge man inte får missa. Detsamma gäller för tjänstemännen inom skola, vård och omsorg.

Dörrarna står öppna för nya möjligheter och man kan även motverka ljusskygga aktörers inflytande på andrahandsmarknaden. Sett över tid, för kommande generationer, lägger man grunden för fortsatt samhällsutveckling.

För en kommun måste det kännas skönt att slippa tala om för utomstående bostadsintressenter att man behöver vänta cirka två decennier på en central hyresrätt

Det är inte en dag för sent att Strömstad satsar på hyresrätter. Nu gör man det i en omfattning som är efterlängtad. Och även om inte alla lägenheter fylls upp i exakt samma stund som de står klara är signalen om utveckling tydlig.

På individnivå är bostadens värde ett mått för bland annat mentalt välbefinnande. Den betyder så mycket mer än väggar och tak. Och för en kommun måste det kännas skönt att slippa tala om för utomstående bostadsintressenter att man behöver vänta cirka två decennier på en central hyresrätt. Bara en sådan sak.