Idag firar vi Skolans dag. Det är en dag att hylla alla lärare för det viktiga arbete som görs varje dag i klassrummen i Strömstad och i resten av landet. Det är också en dag att påminna politikerna om att våra skolor brottas med tre stora problem som allvarligt hotar Sveriges framtid.
Utan en skola av hög kvalitet kan Sverige glömma framtida exportframgångar och innovationer, liksom en sjukvård med de senaste metoderna och universitet som omvärlden bryr sig om. För grunden för Sveriges framtid läggs obönhörligen i skolan.
Vi är inte ute efter att svartmåla. Tvärtom. Tack vare insatserna från fantastiska lärare och skolledare så fungerar våra förskolor, fritidshem och skolor. De flesta riktigt, riktigt bra. Det är ingen tillfällighet att Sverige har förbättrat sig i den senaste Pisa-undersökningen.
Men det är inte politikernas förtjänst. Det är genom lärarkårens hårda arbete, trots otillräckliga förutsättningar. Effekterna börjar redan märkas lokalt – i Lärarförbundets rankning av Bästa skolkommun 2018 kom Strömstad på plats 259 av 290.
Hur länge håller det att politikerna skjuter skolans stora problem framför sig?
För det första. Den enorma lärarbristen. När vi som idag är föräldrar gick i skolan, så hade nio av tio lärare en lärarexamen. Idag är bara 6 av 10 lärare i Strömstad behöriga, i hela landet är motsvarande siffra sju av tio. Totalt fattas det 65 000 behöriga lärare i vårt skolsystem. Det stora antalet obehöriga leder till kvalitetsbrister och till en högre arbetsbelastning för oss som är behöriga lärare.
Vad borde göras? Ja, långsiktigt finns ingen genväg. Läraryrket måste vara lockande och då måste arbetsbelastningen bli rimlig och lönen matcha andra jämförbara yrken. På lite kortare sikt borde politikerna göra en massiv satsning på vidareutbildning för de obehöriga som idag jobbar som lärare.
För det andra. Besparingarna och detaljregleringarna. Arbetssituationen har steg för steg försämrats. Skolan har blivit till en budgetregulator för svenska kommunpolitiker samtidigt som påbuden från rikspolitikerna om hur lärare ska sköta sitt jobb växt lavinartat. Friheten att själv bestämma över det pedagogiska upplägget har beskurits. Våra politiker borde ägna mindre energi åt att detaljstyra oss lärare och lägga mer energi på att se till att staten tar ett större ansvar för skolans finansiering.
För det tredje. Den försämrade likvärdigheten. Förutsättningarna mellan olika skolor skiljer sig åt betänkligt. Vissa skolor har 90 procent behöriga lärare, andra så lågt som 40 procent. Skolor i glesbygd och fattiga förorter klarar sig sämst. En elevs framtid kan idag vara beroende av vilken skola hen går i. Det försämrar allas vår framtid.
I år sammanfaller Skolans dag med riksdagens öppnande. Riksdagsledamöterna från Strömstad och Västra Götaland borde sätta som mål för sig själva att ägna det kommande riksdagsåret åt skolans verkliga problem. Problem som de måste lösa.
Johanna Jaara Åstrand
Förbundsordförande Lärarförbundet
Caisa von Mentzer
Ordförande Lärarförbundet Strömstad
