Strömstad som kunskapskommun. Temat har på senare tid tagits upp i flera insändare och i sociala media och verkar engagera fler och fler. I ett partiprogram jag har för handen anges bland annat att skolan ska utgå från "människans naturliga kunskapstörst och syfta till att förverkliga varje enskild elevs fulla potential.
Skolan har ett ansvar för att eleverna får det stöd och den stimulans som motsvarar deras behov". Och inte att förglömma: "det är viktigt att skolans arbetsmiljö genomsyras av trygghet, arbetsro och god ordning".
Klart viktiga förutsättningar för en välfungerande skola, men hur ser situationen ut i dag?
2018 var andelen av niondeklassare i Strömstad som sökte sig till gymnasium 70 procent. För 2017 var andelen 85 procent. Efter gymnasiet är det 3 procent av nittonåringarna som tänker studera vidare.
"Polisutbildning kräver mindre och mindre"
Det är fler ungdomar som söker sig till tv- programmet Paradise Hotel än till lärarutbildningen. Var tredje utbildningsplats för att bli specialistsjuksköterska står tom. 50 procent av lärarna är inte behöriga och saknar adekvat utbildning. Polisutbildning kräver mindre och mindre.
Hela fyra av tio företag har i dag i Sverige svårt att hitta personer med rätt kompetens, en brist som är den största på 12 år.
En lärare har en särdeles viktig funktion och kan i skolklassammanhang närmast betraktas som en "företagsledare" med ansvar för att utveckla "företaget", och behöver samtidigt ha den nödvändiga auktoriteten för att nå målsättningen.
Detta kräver utbildningsprogram som stärker kompetensen tillsammans med ekonomiska och andra incitament som ger bättre inlärning och trivsel. Färre krav på onödig dokumentation och rapportering och mer tid att följa upp kan vara centrala element.
Skolan är avhängig av ett samspel mellan lärare, elever och föräldrar. I det sammanhanget finns ett begrepp som är helt centralt, nämligen motivation. Sviktar den kan det lätt få allvarliga följder.
Är det möjligt att förstärka motivationen genom att koppla skolan och forskningen närmare varandra och göra Strömstad till en kunskapskommun genom att ligga i fronten av den teknologiska utvecklingen?
Idé från EU-projekt
De senaste åren har vi sett en forskning och teknologisk utveckling som både på gott och ont präglar vår vardag, inte minst för ungdomarna. Detta är en utveckling som kommer att skapa arbetsplatser som vi i dag inte ens känner till.
Så varför inte utnyttja teknologiutvecklingen i skola och i undervisning och därigenom skapa nödvändig motivation? Ett nyss uppstartat EU- projekt har som mål att utveckla en ny typ av pedagogik. Idén är att eleverna använder spel för att förbereda sig för undervisningen för att göra arbetet mer spännande, självgående och mer anpassat till den enskilda eleven.
Projektet är nu i kartläggningsfasen där man identifierar behov, utmaningar och möjligheter under kategorin spelbaserad inlärning.
I Norge finner man nu en skola som är med i projektet (Sverige är av någon underlig anledning inte med), och har etablerat Norges första "gamingroom" som genom analoga och digitala metoder ska ge eleverna större motivation och ett långt större utbyte av inlärningen.
Spel som ett pedagogiskt verktyg har flera viktiga element som förbättrar inlärningsupplevelsen.
I spelvärlden kan du testa och leka med situationer och saker på ett sätt som inte går i den verkliga världen.
Undervisning med hjälp av VR
Man behöver tillägna sig mycket kunskap inom exempelvis historia och samhällskunskap.
Härifrån är det kort väg till ett virtuellt klassrum och interaktiv kommunikation som redan är i snabb utveckling. Språkträning, begreppsträning och social träning, allt är med när VR-glasögon (där det skapas en konstgjord verklighet) tas i bruk.
Erfarenheten visar att elevernas kunskapsnivå om ny teknologi är hög och att eleverna är duktiga på att använda teknologin kontrollerat och med en uppnådd koncentration på över 90 procent. Eleverna är närvarande och deltar. Det finns VR-appar för att illustrera fysikundervisning och appar som utgångspunkt för språk och skrivträning.
Några av oss har säkert följt den brittiske programledaren David Attenboroughs fantastiska naturprogram. Utan hans inspirerande kommentarer, skulle man knappast orka följa med på att ett gäng pingviner gick fram och tillbaka i en timme.
Genom VR kan varje elev få en upplevelse av att Attenborough eller en annan känd föreläsare eller lärare befinner sig i rummet och man ges en känsla av att man själv vandrar bland pingviner.
En annan och inte oväsentlig effekt av teknologin är att den gör det möjligt att upprätthålla även mindre skolor. Och då till en lägre kostnad och med ett på många sätt uppdaterat och inte minst motiverande undervisningsutbud.
Enligt min uppfattning är det därför fullt möjligt, genom ny teknologi och bättre villkor för våra viktiga lärare, att skapa en kunskapskommun baserad på motiverade lärare, motiverade elever och motiverade och förhoppningsvis inspirerade föräldrar. Och kanske kan teknologianvändningen i skolan resultera i att man slipper se ungdomarnas mobiltelefoner i bruk under middagen hemma.
