Hans Arén har i inlägg i Strömstads Tidning, senast den 5 mars, påstått att det är brist på bostäder för rimliga pengar som har orsakat öarnas problem.
LÄS MER:Därför är husen så dyra på Koster
Håkan Eriksson går ett steg längre och påstår att det är Strömstads kommun som medvetet förstör för Koster.
LÄS MER:Konsten att döda en ö – utan att egentligen anstränga sig
Märkligt nog tycks båda dessa kunniga och välformulerade personer missa en sak – vad ska man leva av om man bor på Koster?
Jo, i en artikel menar Hans att man kan odla sin egen mat (var, på vems mark?) och odla tång och ostron. Och var får man kunskaper att göra detta? För det behövs kunskaper, eller hur?
Nej, problemet är inte alls brist på hyresbostäder utan brist på möjlighet att försörja sig på Koster. Bristen på arbete har helt nyligen blivit uppenbar för alla som bor i Strömstad, och den som tror att det går att fortsätta att bygga stadens arbetsmarknad på norsk shoppingturism är nog väldigt naiv.
Vi gränsar direkt till ett av Norges mest välmående områden
Strömstad kommer sakta men säkert att sälla sig till de cirka hundra svenska kommuner som krymper, sakta men ohjälpligt. Efterhand försämras först den offentliga servicen, bland annat rimlig tillgång till sjukvård, och därefter tunnas det privata näringslivet ut och mindre butiker slår igen, den ena efter den andra.
Strömstad har dock en unik fördel – vi gränsar direkt till ett av Norges mest välmående områden med förstklassig sjukvård och utmärkta möjligheter till utbildning. Norska företag kan ha stor nytta av att etablera sig inom EU. Kanske dags för kommunen att göra något åt de möjligheterna och lägga ner aningen mindre energi på nya cykelbanor?
Tillbaka till Koster. Vad tror Hans skulle ha hänt om Koster stått vid sidan av fastighetsmarknadens effekter? Jag tror att det hade gått som i många glesbygder i mellersta och norra Sverige. Föräldrar åldras, barnen måste flytta dit där de kan försörja sig och föräldrahemmet blir stående tomt och övergivet, i bästa fall semesterboende för barnen. All den möda som tidigare generationer har lagt ned går förlorad, för det finns inga köpare som kan försörja sig på platsen.
Varför inte undersöka möjligheterna för en båtförbindelse mellan Koster och Fredrikstad?
Resultatet är betydande ekonomiska förluster för hela familjen. Boplikt på Koster skulle i bästa fall göra öarna till ett trevligt tillhåll för välbeställda pensionärer men det är mig obegripligt hur det skulle skapa en arbetsmarknad annat än för hemtjänst.
Till sist, varför inte undersöka möjligheterna för en båtförbindelse mellan Koster och Fredrikstad?
Kent Berg
LÄS MER:På landsbygden fyller en skola många behov
LÄS MER:Samförståndslösningar – om viljan finns
LÄS MER:”Koster håller på att bli ett semesterparadis för rika”
