I anslutning till tidningens artikel om dygnsjour i Strömstad (STNB 2/2), ställs på sociala medier frågan om det finns medel till detta i ljuset av de besparingar och neddragningar som man dagligen kan läsa om. Och svaret är ja, det finns gott om medel. Utmaningen är att använda dessa mer målinriktat och med en annan omfördelning än man har i dag.
LÄS MER:Vill erbjuda dygnsjour i Strömstad
I en av flera statliga utredningar fastslår Göran Stiernstedt (SOU 2016:2) att det inte är någon generell resursbrist!
VGR (Västra Götalandsregionen) har en total omsättning på cirka 62 miljarder, där kostnaderna för hälso- och sjukvård utgör cirka 42 miljarder, det vill säga omkring 70 procent av totalen, en lägre andel än i andra regioner. VGR hade 2017 störst ökning av administrativ personal, som nu är fler i antal än läkare! För övrigt hade VGR 2017 mer än 10 miljarder på banken!
Då Stiernstedt i sin utredning också anger att en starkare primärvård ger bättre hälsa, är det just det som är poängen med den lösning som föreslås i Strömstad. Medan Sverige använder cirka 20 procent av resurserna på primärvården, är motsvarande siffra för de övriga nordiska länderna mellan 30 och 40 procent.
Så till Strömstad. Det står klart att Norrtäljemodellen som vi känner den, omfattar både vård och omsorg, det vill säga en "sömlös kedja inom hälsa, vård och omsorg". Regionen (landstinget) betalar för hälso- och sjukvården, och kommunen för omsorgsverksamheten (som Strömstad gör i dag).
Vad skulle ett utvidgat vårdutbud i Strömstad kosta regionen? De siffror man på sin tid opererade med när man avvecklade kvälls-, natt- och helgjouren varierade mellan 8 och 10 miljoner. Siffror som regionen använder för besparingar på i stort sett samma verksamhet i Uddevalla, är omkring 7 miljoner.
Regionens egna utredningar visar att en tillgänglig och utvidgad primärvård kan ge besparingar i ambulansverksamheten mellan 16 procent (2011) och 23,5 procent (2014). Kostnaderna för ambulansen i Strömstad är 31 miljoner, så besparingen ligger runt 6 miljoner. Av allt att döma försvinner den så kallade "single respondern" som skulle ersätta nattjouren i Strömstad. Enligt den information jag fått, var kostnaden årligen 5 miljoner eller mer (NU-sjukvården anger 3 miljoner).
På sjukhuset som ägs av Västfastigheter, som i sin tur ägs av regionen, finns cirka 8 000 kvadratmeter ledig yta. Förlorade hyresintäkter: runt 8 miljoner om året. Västfastigheter hade, enligt mina uppgifter, ett underskott på över 200 miljoner, till begränsad glädje för skattebetalarna.
Och skulle man fortfarande ha behov av pengar till vården, så påminner jag om att en anställd administratör/chef kostar cirka 1 miljon om året – för Sveriges landsting under ett år en kostnad på över 40 miljarder. Mer än hela kostnaden för svenska försvaret, och dubbelt så mycket som polisen kostar.
Här i VG-regionen finns det ett otal bolag och verksamheter som erhåller årligen runt 1 miljard i kapitaltillskott. Jag ska på inget sätt nedvärdera vikten av en levande kultur, men om jag skulle prioritera, så hade väl opera med tillskott på 350 miljoner och inte minst Film i Väst med ett tillskott på 90 miljoner, fått räkna med mindre pengar till fördel för en bättre vård för alla.
Den lösning som nu föreslås i Strömstad är helt i samklang med den gemensamma strategi för omställning av hälso- och sjukvården i VGR som fullmäktige i regionen beslutade om den 17 maj 2017.
Av utrymmesskäl har det inte varit möjligt för mig att berätta om alla potentiella besparingar. men eftersom dialysen också är en viktig sak för mig kan nämnas att dialys för patienter i Strömstad skulle kunna reducera transportkostnader med över 2 miljoner kronor. Kanske något av intresse för regionens Västtrafik som subventioneras med cirka 5 miljarder om året.
Det finns också en betydande intäktspotential i exempelvis ett gränsöverskridande vårdutbud, inte minst inom dialys, men också inom vård och omsorg på sjukhuset i Strömstad. Men då måste någon våga agera!
Stein Rukin
Jour Strömstad
