Förskola (arkivbild).
Förskola (arkivbild). Bild: Jakob Simonson

Ett ledset mammahjärta

Insändarskribenten Marielle Blomqvist kritiserar förslaget om att alla 15-timmarsbarn i Strömstad ska vara i förskolan 8-11 alla vardagar.

ANNONS
|

Med anledning av kommunens förlag gällande 3 timmar på förskola om dagen vill jag med denna insändare ge min syn på saken. Jag skriver utifrån ett ledset mammahjärta och nu skall jag berätta varför.

Jag har två barn och som alla andra mammor gör sätter jag mina barns behov främst. Jag är också fru, gift med en man som resjobbar och är borta från tidig måndag morgon till sen torsdag kväll. Vi är inflyttade till stan sedan ett antal år och har fortfarande, liksom många med oss, inte ett sådant kontaktnät som kanske vore önskvärt i form av vänner och närstående. Min mamma gick bort innan vår förstfödde kom och vi har heller ej släkt här. Vi har alltså inte så mycket back-up som man ibland skulle önska när det krisar, eller när man som utsliten trött och grining mamma bara skriker efter lite avlastning. Med andra ord tycker jag att livet som mamma kan vara tufft ändå ibland.

ANNONS

När vi fick barn var det en självklarhet att jag skulle vara hemma med dem så länge som möjligt men när vår son var 2,5 började jag känna att nu var det dags.

För några månader sedan kom besked att vår son fått förskoleplats. Med detsamma blev det dock bestämt att schemat som skulle gälla var 8-11 varje dag. Det var inte alls ett upplägg jag hoppats på.

Det har liksom jag befarade resulterat i en ännu mer stressad mamma, som stressar sina barn på morgonen för att komma iväg och få nyttjat de mesta av dessa tre timmar. Lillasyster blir drabbad för att hennes rutiner, så som sömnen, blir helt störda, då tiden att hämta storebror på förskolan kommer och sen är vi inte i fas under resten av dagen. Därför har det hänt att jag lastat in henne liggande i vagnen bak i bilen för att hon skall få sova och för att jag som mamma ska få en liten andningspaus och en tanke för mig själv. Helt idiotiskt, jag vet! Men sen kommer det värsta, som gör att jag blir så ledsen varje dag. När jag skall hämta min son, sitter han för sig själv med någon av personalen på förskolan och i bästa fall något anat 15-timmars barn ute i entrén medan de andra barnen är i matsalen en bit bort, och förbereder sig för måltid. Varje dag säger min son till mig att - Mamma, jag blir ledsen över att jag inte får äta med de andra barnen, och det gör så ont i mig att behöva höra de orden varje dag, då vi går därifrån. Han hade behövt och velat ha den gemenskapen precis som alla andra barn och människor. Han behöver inte vid dryga 2,5 års ålder få känna på utanförskap och särskiljning.

ANNONS

Förskolan skulle kunna innebära så mycket gott, för oss föräldralediga föräldrar som väljer att utnyttja möjligheten att få ha sitt barn där några timmar om dagen. Det är viktigt att poängtera att vi inte har våra barn på förskolan för att vi inte vill vara med dem. Utan av den anledningen att de kan ge barnet så mycket utbyte i form av gemenskap , lärande, socialt samspel, och stimulans. Men med ett upplägg som detta och som i värsta fall kan börja gälla alla förskolor snart ser jag ingen vinning för någon. Att det sedan finns ännu fler argument om varför vi inte bör ha det så här lämnar jag åt någon annan att förklara.

Marielle Blomqvist

ANNONS