Som tf kyrkoherde i Strömstads pastorat och 2006-2009 församlingspräst i Skee-Tjärnö församling, följer jag med stigande oro utvecklingen när det gäller den psykosociala arbetsmiljön för elever och personal med kränkningar, hot och våld i skolorna. Känner mig nära förbunden med skolan efter flera skolavslutningar och efter att också ha medverkat i klassammanhang som sakkunnig. Flera av dagens vårdnadshavare är dessutom mina tidigare konfirmander och flera av eleverna har jag döpt. Bör knappast förvåna att jag känner mig berörd och engagerad.
För ett år sen var följande insändare, undertecknad av mig, som då på nytt en period var församlingspräst i Skee -Tjärnö församling, införd i Strömstads tidning. ”Med bekymmer och oro har jag en längre tid följt utvecklingen på Skee skola. Det är snart hundra år sen kyrkan och församlingen hade ansvaret för skolan. Ändå känner jag att nu när alla goda krafter behöver samverka för en fungerande skola, så vill vi gärna dra vårt strå till stacken. Det är hög tid att ta situationen på största allvar och samlas, skolpolitiker, skolledare, personal, föräldrar, lokala föreningar och kyrkan, till ett möte för att gemensamt söka hitta vägen framåt. Väntar med spänning på att bli kontaktad och erbjuder bygdens största och bästa samlingsplats för ett så coronatryggt möte som möjligt, Skee kyrka.”
När vårdnadshavare får besked av skolledningen att man inte kan garantera barnens säkerhet, är det hög tid för alla ansvariga att ta situationen på allvar
Mitt förslag och erbjudande den gången ledde inte till något möte och visst, vi kan skylla på pandemin som fortfarande är en verklighet. Men nu när många av oss är dubbelvaccinerade och restriktionerna är hävda, så har vi förhoppningsvis ett annat läge. Utifrån det vill jag på nytt ge samma erbjudande.
När vårdnadshavare får besked av skolledningen att man inte kan garantera barnens säkerhet, är det hög tid för alla ansvariga att ta situationen på allvar. På 1980-talet fanns det fortfarande Hem och Skolaföreningar och själv var jag ordförande några år i en sådan förening i Avesta. Tyvärr finns vad jag vet inget sådant idag, men då behöver vi hitta andra sätt att samverka och hjälpas åt. Här har också vårdnadshavare ett ansvar och kan inte abdikera från det genom att lägga över hela ansvaret på skolan. Men min uppfattning är, att initiativet till ett sådant brett möte som jag föreslår bör komma från skolan och att många vårdnadshavare väntar på det och kommer att välkomna det är min övertygelse. Elever finns som redan bär sår både inre och yttre, som kommer att följa dem hela livet.
Skolledare, skolpolitiker och vårdnadshavare, för mig är detta på allvar och alla goda krafter behöver kraftsamla tillsammans innan något ännu värre händer än kränkningarna, hoten och våldet som pågår.
Bengt Magnusson
tf kyrkoherde i Strömstads pastorat
