I valrörelsen 2014 kändes fortfarande chockvågorna efter Pisamätningen då svenska niondeklassares kunskaper i matte, naturvetenskap och läsförståelse rasade. Sedan dess har flera undersökningar visat att läget förbättrats, men problemen är inte lösta och skolan är fortfarande en av väljarnas viktigaste valfrågor.
Ett grundläggande problem är lärarbristen. Skolverket bedömer att drygt 77000 behöver anställas i skolor och förskolor mellan 2017 och 2021. Om inga större förändringar sker kommer runt 80000 lärare saknas 2031.
Tid att undervisa
Alla partier anser att lärarnas status och arbetssituation måste förbättras, så att fler vill bli lärare och stanna kvar i yrket. Lärarna måste få tid att undervisa, sägs det. Exempelvis föreslår Socialdemokraterna och Liberalerna statligt stöd för att anställa lärarassistenter.
Ett annat problem är att runt var sjätte elev går ut nian utan att vara behörig att söka till gymnasiet. Partierna betonar vikten av tidiga insatser och Moderaterna och S vill att det ska vara obligatoriskt för elever som riskerar att inte klara kraven att gå i lovskola.
I fjol lade Skolkommissionen fram en lång rad förslag på hur skolan ska bli bättre och mer likvärdig. Mest rabalder blev det om förslaget att lottning ska kunna avgöra vem som får gå på en populär skola. Allianspartierna protesterade högljutt och regeringen har inte tagit förslaget vidare i riksdagen.
Bråk om kötid
Nu utreds vilka urvalsregler som är lämpliga om det är fler sökande än platser. De rödgröna anser att kötid, som används i dag, diskriminerar nyanlända, nyinflyttade och till och med barn som är sent födda på året.
Både Skolkommissionen och Pisa pekar på att Sverige har problem med segregation och ojämlikhet. Skillnaden mellan olika skolor och mellan elever med olika bakgrund ökar.
Skolkommissionen förordade ett aktivt obligatoriskt skolval, så att inte enbart välutbildade och välinformerade föräldrar väljer skola till sina barn. Något som Allianspartierna driver i årets valkampanj. Vänsterpartiet, däremot, vill helt slopa skolvalet.
Vinster splittrar
Kommissionens förslag på ett extra statligt stöd på 6 miljarder kronor – främst till utsatta skolor – genomförs nu i ett första steg.
Regeringen och Vänsterpartiet lyckades dock inte få stöd för sitt lagförslag om vinstbegränsningar i skolan, men frågan lever vidare i valrörelsen. Socialdemokraterna har som vallöfte att stoppa nya vinstdrivna skolor tills "vinstjakten" stoppats. Miljöpartiet anser att vinster ska återinvesteras i verksamheten. Och Vänsterpartiet står fast vid att skolor inte ska drivas i vinstsyfte.
TT
Fakta: Skolkommissionens förslag
Nationella målsättningar för bättre skolresultat, undervisningens kvalitet och likvärdigheten.
En statlig delfinansiering till undervisning och elevhälsa, föreslår 6 miljarder på tre år.
Likvärdighet och minskad skolsegregation bland annat genom ett system med aktivt skolval till förskoleklass och grundskola.
Öppnar för lottning som urvalskriterium när antalet sökande är fler än antal platser, och att kötid då slopas som urvalsmetod till friskolor.
Staten bygger upp en stödjande och stärkande verksamhet med en skolmyndighet på regional nivå.
Fler behörighetsgivande och kompletterande utbildningar till lärare vid sidan av reguljära lärarutbildningar.
Ett professionsprogram för lärar- och skolledaryrkena med syfte att främja lärares och skolledares professionella utveckling.
Tydligare läroplaner för att öka trygghet och studiero, respektfullt uppträdande och elevens eget ansvar för skolarbetet.
Fakta: Kunskapsläget
De senaste siffrorna från Skolverket visar att 17,5 procent av niondeklassarna är obehöriga till gymnasiet.
Pisa 2012, som presenterades 2013, visade att Sverige hade den största resultatförsämringen av alla 33 OECD-länder som deltog i undersökningen. Begreppet "Pisachock" myntades. Pisa 2012 undersökte kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse bland 15-åringar.
Tre år senare visade Pisa förbättrade svenska resultat i alla tre områdena. Sverige ligger därmed åter på eller över OECD-snittet, men är inte lika bra som i början av 2000-talet.
I fjol kom resultaten i ett kunskapstest i samhällsfrågor, ICCS. De svenska åttondeklassarna fick markant bättre resultat än 2009 och kom på tredje plats av totalt 21 länder.
I en delstudie för Pisa kom svenska 15-åringar på plats 17 av 51 rankade länder när det gällde förmåga att lösa problem gemensamt.
Den globala undersökningen Pirls 2016 visade att svenska fjärdeklassare har förbättrat sin läsförmåga påtagligt. Sverige fick det bästa resultatet sedan 2001 och ligger klart över snittet.