Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Skolan är en av väljarnas viktigaste frågor i valet. Arkivbild.

    Vinster och skolval splittrar partierna

    Var sjätte niondeklassare klarar inte kraven till gymnasiet, ojämlikheten mellan skolor och elever ökar och lärarbristen växer. Partierna är överens i mycket om vad som behöver åtgärdas i skolan, men frågan om vinster och skolval splittrar.

    I valrörelsen 2014 kändes fortfarande chockvågorna efter Pisamätningen då svenska niondeklassares kunskaper i matte, naturvetenskap och läsförståelse rasade. Sedan dess har flera undersökningar visat att läget förbättrats, men problemen är inte lösta och skolan är fortfarande en av väljarnas viktigaste valfrågor.

    Ett grundläggande problem är lärarbristen. Skolverket bedömer att drygt 77 000 behöver anställas i skolor och förskolor mellan 2017 och 2021. Om inga större förändringar sker kommer runt 80 000 lärare saknas 2031.

    Tid att undervisa

    Alla partier anser att lärarnas status och arbetssituation måste förbättras, så att fler vill bli lärare och stanna kvar i yrket. Lärarna måste få tid att undervisa, sägs det. Exempelvis föreslår Socialdemokraterna och Liberalerna statligt stöd för att anställa lärarassistenter.

    Ett annat problem är att runt var sjätte elev går ut nian utan att vara behörig att söka till gymnasiet. Partierna betonar vikten av tidiga insatser och Moderaterna och S vill att det ska vara obligatoriskt för elever som riskerar att inte klara kraven att gå i lovskola.

    I fjol lade Skolkommissionen fram en lång rad förslag på hur skolan ska bli bättre och mer likvärdig. Mest rabalder blev det om förslaget att lottning ska kunna avgöra vem som får gå på en populär skola. Allianspartierna protesterade högljutt och regeringen har inte tagit förslaget vidare i riksdagen.

    Bråk om kötid

    Nu utreds vilka urvalsregler som är lämpliga om det är fler sökande än platser. De rödgröna anser att kötid, som används i dag, diskriminerar nyanlända, nyinflyttade och till och med barn som är sent födda på året.

    Både Skolkommissionen och Pisa pekar på att Sverige har problem med segregation och ojämlikhet. Skillnaden mellan olika skolor och mellan elever med olika bakgrund ökar.

    Skolkommissionen förordade ett aktivt obligatoriskt skolval, så att inte enbart välutbildade och välinformerade föräldrar väljer skola till sina barn. Något som Allianspartierna driver i årets valkampanj. Vänsterpartiet, däremot, vill helt slopa skolvalet.

    Vinster splittrar

    Kommissionens förslag på ett extra statligt stöd på 6 miljarder kronor – främst till utsatta skolor – genomförs nu i ett första steg.

    Regeringen och Vänsterpartiet lyckades dock inte få stöd för sitt lagförslag om vinstbegränsningar i skolan, men frågan lever vidare i valrörelsen. Socialdemokraterna har som vallöfte att stoppa nya vinstdrivna skolor tills "vinstjakten" stoppats. Miljöpartiet anser att vinster ska återinvesteras i verksamheten. Och Vänsterpartiet står fast vid att skolor inte ska drivas i vinstsyfte.