Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Med anledning av årets goda bokslut samt 20-årsjubileet av Tanums kommunhus, bjöds personal och besökare under fettisdagen på semla. Lil Hermansson var en av de anställda som lät sig väl smaka. Bengt Matsson (fp) och Clas-Åke Sörkvist (c) berättade om kommunhusets historia.

    Tanums kommunhus firade 20 år

    Lagom till fettisdagen fyllde Tanums kommunhus tjugo år. Det firades givetvis med semlor till både anställda och besökare.

    Den 8 mars var det 20 år sedan kommunhuset i Tanumshede invigdes. Det firades i tisdags med semlefika för personal och besökare. Bengt Mattsson (fp), som vid invigningen 1991 satt som kommunalråd, berättade om den historiska processen och de förslag som funnits med genom åren.

    Redan 1955 fanns tankar på ett kommunhus, med det var först 1971, vid kommunsammanslagningen, som idéerna tog fart på allvar. Då fanns förslag om att huset dessutom skulle innehålla polisstation, försäkringskassa, bibliotek och brandstation. Planritningar från den tiden vittnar om en fastighetssyta på 5 400 kvadratmeter.

    Det som skulle komma att bli dagens kommunhus inleddes i mitten av 1980-talet. Då anlitades arkitektkontor som tog fram förslag på lämpliga platser.

    Efter att kommunen sålt aktierna i Tanumstrand samt fastigheten där dåvarande Volvofabriken fanns inhyst, var man vid stadd kassa.

    – Vi hade fått in 24 miljoner på aktierna och ungefär 35 miljoner för Volvofastigheten, vilket gav oss ekonomiskt skäl till ett nytt kommunhus. Beslutet togs 1989 och samma år påbörjades bygget på drygt 32 miljoner kronor.

    Vid invigningen 8 mars 1991 kunde den kommunala förvaltningen samlas under ett gemensamt tak, vilket gynnade både personal och allmänhet. Fram tills dess hade man varit utspridd på sex olika byggnader.

    – Både som anställd och besökare tror jag att man upplever kommunhuset som fint, man känner en stolthet. Vid utsmyckningen valde man till exempel medvetet konstnärer som Arne Isacsson och Elsa Agélii för att få till den lokala känslan.