Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

1/7
ANNONS ▼

Sibirisk mästare på plats i Strömstad

I augusti flyttade han till Sverige. I veckan flyttade han och frun Elena till Rossö.Evgenii Vlasenko 27, är Strömstad konståkningsklubbs nya huvudtränare.

På mitten av 1990-talet tog Evgenii Vlasenkos mamma med honom till en konståkningsträning i hemstaden Krasnojarsk, tredje största staden i Sibirien.

Då var han sex år gammal och hade haft hälsoproblem och var ofta sjuk. Men när konståkningsträning äntrade hans liv började han må bättre.

– Konståkning är hälsosamt. Och jag slutade vara sjuk när jag började, säger Evgenii Vlasenko.

Vi sitter i Lionshovs kafeteria. Dagen innan flyttade paret Vlasenko från Lidköping ut till Rossö. Det är Evgeniis nya jobb som konståkningstränare som fört dem hit. Från augusti 2016-december 2016 var han huvudtränare i konståkningsföreningen i Lidköping.

– De har en stor och gammal förening. Varken jag eller klubben var nöjda med hur det fungerade. De ville ha en mer konservativ tränare, men jag är mer modern så jag fick sluta.

Som aktiv konståkare vann han sibiriska mästerskapen, var med i landslaget och kom som bäst sjua i det ryska mästerskapet. Men redan 2008 avslutade han sin karriär, då 19 år gammal.

– Jag var tvungen att sluta för att kunna hjälpa till och försörja min familj, berättar Evgenii Vlasenko.

Han berättar vidare hur han vuxit upp i en fattig familj där pappan redan 2008 var pensionär och hans mamma hade två jobb, bland annat som historielärare. Detta för att kunna försörja familjen.

Evgenii påbörjade studier på universitetet. I två år dubbla program – ledarutbildning samt juridik. Samtidigt var han i den ryska armén i ett år, 2011-2012.

– Det var inte mitt arbete. Men det är så det är i Ryssland, alla är i armén någon gång, säger han.

2012 påbörjade han sin tränarkarriär och flyttade även 450 mil, från Krasnojarsk till Kursk där han startade en konståkningsklubb.

– Flera av de jag har tränat har tävlat i ryska mästerskapen, säger Evgenii.

2016 inledde han genom att vara individuell tränare i ett halvår hemma i Ryssland. Sen gick det första flyttlasset till Sverige och nu är han igång med sitt nya uppdrag som huvudtränare i Strömstad. Han och frun Elena har studerat SFI i några månader och ska fortsätta här i Strömstad. Trots knappa halvåret i landet förstår och pratar de svenska bra, men tar hjälp av engelskan för att göra sig helt förstådda.

– Jag kan svenska och engelska ungefär lika bra. Man lär sig inte mycket engelska i den ryska skolan, förklarar han.

Han beskriver sin konståkningsinriktning som känslosam.

– För 20 år sen gjorde man inte så svåra hopp, idag gör alla en trippel. Då vill jag ha andra saker att träna på. Till exempel känslan, samspelet mellan kroppen och känslorna. Det kan vara så enkelt som när man ska blunda i ett program, eller inte, säger han.

– Jag är ganska flexibel i min tränarroll. Vill någon ha hjälp med att uppnå resultat, då vet jag vilken nivå jag ska lägga mig på. Är någon här bara för att ha kul, då vill jag hitta ett sätt att uppnå det med, säger han.

Att arbeta med barn och ungdomar tycker han är roligt. Han vittnar också om olikheter mellan ryska ungdomar och svenska ungdomar.

– Här tänker de mer själva. Om en tränare i Ryssland säger att till exempel linjen är röd, fast den egentligen är blå, så är den röd för ungdomarna, förklarar han.

Gillar du att svenska ungdomar är fritänkande?

– Det är inspirerande, men ovanligt för mig. Nu är min uppgift att lära känna Strömstads konståkare och så är givetvis ett av mina mål att det ska komma fler åkare till klubben, säger Evgenii.