Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

christian pleijel 1606
FÄRDIG. Christian Pleijel har lämnat över sin utredning till Strömstads kommunstyrelse.

Vill ha kunskapscenter på Koster

"Mycket väsen för ingenting". Med ett Shakespearecitat sammanfattar projektledaren Christian Pleijel vattenfrågan på Koster. I går redovisade han sin utredning för kommunstyrelsen.

Det väsen han tänker på är kommunens tidigare inriktning på storskaliga lösningar, en överföringsledning under Kosterfjorden eller en stor avsaltningsanläggning. Ingenting handlar om att storleksordningen på problemet enligt de utredningar som gjorts inom projektet inte kräver så storskaliga insatser.

– En storskalig lösning för ett litet ö-samhälle. Det är som att ta en herrsko storlek 46 för en damfot i storlek 37, tycker han.

Christian Pleijel förordar en småskalig lösning, alternativ 3, mera inriktad på att varje område löser sin va-försörjning lokalt på det sätt som är mest lämpat just där. För att klara det på bästa sätt föreslår han att det skapas ett kunskapscenter på Naturum, dit enskilda personer kan gå för att få råd kring hur de ska lösa sina vatten- och avloppsfrågor, finna alternativ kring teknik, juridik och ekonomi.

– Kommunens rådgivning räcker inte. Kommunen uppfattas som en kontrollerande myndighet. Det behövs en rådgivare som ser på saken ur Kosterbornas perspektiv, säger han.

Han tycker att Strömstads kommun borde vara beredd att skjuta till någon miljon för att skapa kunskapscentret, men är övertygad om att det också finns pengar att söka på andra håll, från länsstyrelsen och EU, till exempel.

– Kunskapscentret bör inrättas på stubben, säger han.

Bakgrunden till slutsatserna står att finna i de undersökningar som gjorts under projektets gång på tre olika plan: tillgång på vatten, behov av vatten samt olika lösningar för va-försörjningen.

Vattentillgången har detaljstuderats via ett projekt vid Göteborgs universitet, lett av Roland Barthel, professor i geohydrologi. Slutsatsen är att det finns tillräckligt med vatten på Koster för att klara behovet, som en högsommardag med extrem belastning enligt projektets beräkningar uppgår till 400 kubikmeter.

– Tidigare utredningar har kommit fram till 800 kubikmeter. Skillnaden är att de har utgått från standardvärden. Vi har undersökt verkligheten, säger Christian Pleijel.

Det bygger på verklighet, inte förutsatt att alla sparar, säger han. Men han vill ändå göra Koster till en förebild för ett vattenmedvetet samhälle.

– Vi vill ha smarta lösningar när man bygger nytt, som två ledningar, en för dricksvatten och en för vatten till annan användning, till exempel.

Det är avloppsfrågan som är Kosters största utmaning.

– Bor man i en nationalpark har man ett ansvar. Kosterborna har inte skött sina avlopp. Det måste få kosta pengar och engagemang och jag uppfattar att Kosterborna är beredda att göra det, säger han.

Uppfattningarna om hur man ska göra kan komma att gå isär. Christian Pleijel tycker till exempel att Breviksområdet bör kunna gå samman och ansluta sig till det kommunala avloppsnätet, eftersom en stor mängd avlopp där är så dåliga att de sannolikt kommer att underkännas. Det är inte säkert att alla boende håller med honom, ett exempel på ett läge när ett kunskapscenter skulle kunna bistå med fakta och alternativa exempel.

Nu lämnar Christian Pleijel över sin utredning och sina slutsatser till kommunledningen och en politisk diskussion och remissrunda, även till instanser utanför kommunen som länsstyrelsen, väntar.

– Jag tror det blir ett politiskt beslut före årets utgång, säger han

Fakta: Vattenprojektet

Utredningen tillsattes i december 2015.

Finansierat med 1.5 miljoner kronor från naturvårdsverket

Tidigare alternativ var en överföringsledning under Kosterfjorden eller stor avsaltningsanläggning.

Christian Pleijels utredning kommer i kort sammanfattning fram till:

Vattnet på Koster räcker för behoven.

Reservvattentäkt och lagring för reservvatten behövs, till exempel lagring i bergrum och rening av myrvatten.

Investeringskostnader för kommunen enligt alternativ 3 (Pleijels projekt): 26 miljoner.

Han ställer det mot kostnadsberäkningar för alternativ 1 och 2, överföringsledning (176 miljoner) respektive avsaltningsanläggning (150 miljoner).

Driftskostnader för vattenverken i Ekenäs och Långagärde beräknas till 1,8 miljoner kronor per år.

Rening av

Se mer från - Kostervatten