Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

171024-turkgripna-550545_se.stnb_1.jpg
Amnestymedlemmar i Polen demonstrerar för att Idil Eser, chefen för Amnesty Internationals avdelning i Turkiet, ska släppas fri. Arkivbild.

Svår situation för civilsamhället i Turkiet

Tystnaden breder ut sig i det turkiska samhället – där kritiska röster trycks ned med hjälp av rådande undantagstillstånd. Gripandet av en grupp människorättsförsvarare har spätt på oron i det civila samhället.

Den 5 juli började som en vanlig dag för Idil Eser, chefen för Amnesty Internationals avdelning i Turkiet. Tillsammans med kollegor från andra människorättsorganisationer skulle hon delta i ett seminarium om digital säkerhet i Istanbul, där den svenske IT-konsulten Ali Gharavi också var med, när polisen plötsligt stormade in.

Tio personer greps och på onsdag ska de framträda i rätten i Istanbul, anklagade för medlemskap i terrororganisation, enligt Amnesty International.

- Det är politiskt motiverat. Det enda Eser har gjort är att hon har stått upp för mänskliga rättigheter och jobbat för det. Det är en viktig del i ett öppet samhälle, säger Amnesty Sveriges generalsekreterare Anna Lindenfors.

- Hon har gjort samma jobb som jag, men hamnat i fängelse. Det är absurt.

Tiotusentals gripna

Tillslaget är ett exempel på den verklighet som råder i Turkiet sedan förra årets kuppförsök. Med stöd av undantagstillståndet har regeringen sett till att över 50 000 personer har gripits och 110 000 offentliganställda sparkats från sina jobb.

Från början riktade sig tillslagen främst mot människor som misstänktes ha kopplingar till Fethullah Gülen, den USA-baserade predikant som anklagas för kuppförsöket. Men enligt kritiker slår kampanjen bredare än så och inkluderar journalister, akademiker, människorättsaktivister och politiska motståndare.

- Hundratals organisationer i det civila samhället har stängts ner. Och de som finns kvar, och som arbetar med mänskliga rättigheter, verkar under väldigt svåra förhållanden, säger Helin Sahin, Turkiethandläggare vid Internationella Palmecentret.

- Många är rädda för att samlas, efter det som hände i juli. Det är en liten del av civilsamhällets organisationer som arbetar rättighetsbaserat, och de skräms nu ännu mer och hindras från att verka.

Kunde diskutera

När Turkiet inkluderades i diskussionerna kring EU:s utvidgningsprocess 2006 inleddes många samarbetsprojekt med det civila samhället. Organisationerna höll ett vakande öga på makten, publicerade kritiska rapporter och kom med förslag på förändring.

- Det var ett sätt för människor att vädra sina åsikter, att diskutera problem och föra det vidare till berörda institutioner. Möjligheten till påverkan genom demokratiska medel var viktig. Nu har den helt tagits bort, säger Sahin.

Civilsamhället har sedan kuppförsöket dokumenterat och rapporterat de brott mot mänskliga rättigheter som begås i skydd av undantagstillståndet. Detta har stört regeringen, enligt Sahin.

- Det här är ett sätt att ytterligare trycka ner oppositionen. Det är en bestraffning av de civilsamhällsorganisationer som har rapporterat om brott mot mänskliga rättigheter i Turkiet, då de som greps i juli är från dessa organisationer, säger hon.

- Att folket inte längre kan vädra, vända, vrida och diskutera frågor är otroligt farligt. Det skapar ännu mer spänningar och ökar polariseringen i ett allt tystare samhälle.

Ökad solidaritet

Nästan alla medier i Turkiet kontrolleras av regeringen. I dessa beskrivs de gripna i Istanbul som spioner och förrädare, som om domen redan hade fallit. Som en motvikt har olika aktörer i civilsamhället gått samman för att sprida information i egna kanaler.

- Det finns en ökad solidaritet inom civilsamhället och det är viktigt att stödja dessa krafter så att de kan ge sin bild av vad som pågår men också bidra till lösningen av rådande konflikter genom dialog, säger Sahin.

Fakta: Greps utanför Istanbul

Den 5 juli var en grupp människorättsaktivister samlade på ett hotell på ön Büyükada strax sydost om Istanbul när turkisk polis avbröt mötet och förde deltagarna till en polisstation.

Tio personer greps: Amnestys Turkietchef Idil Eser, sju andra människorättsaktivister samt två internationella experter – svensken Ali Gharavi och en tysk.

Mötet ska ha handlat om digital säkerhet och Gharavi var där i egenskap av utbildare, tillsammans med tysken. De gripna anklagas för medlemskap i terrororganisation, enligt Amnesty International.

Ordföranden för Amnesty i Turkiet, Taner Kilic, var fängslad sedan tidigare. Han greps den 6 juni, misstänkt för att stå nära predikanten Fethullah Gülen, som befinner sig i exil i USA, som Turkiets president Recep Tayyip Erdogan anklagar för att ligga bakom kuppförsöket i juli 2016.

Källor: Svenska Amnesty, Amnesty International, Hürriyet