Vems är idén?
Det är Venezuelas president Nicolás Maduro som, med stöd i den nuvarande konstitutionens artikel 348, tagit initiativ till valet av en konstituerande församling. Denna ska bestå av 545 medlemmar som har i uppdrag att skriva en ny konstitution.
Oppositionen hävdar att presidenten inte har befogenhet att inleda en sådan process, utan att folket först måste tillfrågas.
Hur väljs församlingen?
Medlemmarna utses genom allmänna val, som dock är utformade på ett okonventionellt sätt.
364 av dem väljs på "territoriella" mandat. En kandidat utses för varje kommun i landet (och ytterligare några för varje delstat). Vissa glesbefolkade kommuner får därmed lika mycket att säga till om som kommuner med höga invånarantal, vilket kritikerna menar favoriserar områden där regeringen har starkt stöd.
Ytterligare 173 av medlemmarna väljs av olika "sektorer" i samhället. Gruppen studenter utser 24 medlemmar, bönder och fiskare åtta, företagare fem, personer med handikapp fem, pensionärer 28, de lokala kvartersråden 24 och olika arbetargrupper 79. För att avgöra vilka väljare som ska ingå i dessa grupper har valmyndigheten bland annat begärt in offentliga register och register från fackförbund.
Kritikerna menar att även detta system favoriserar regeringen, som man menar har större representation i flera av grupperna.
De sista åtta medlemmarna utses av landets ursprungsbefolkningar enligt deras egna valtraditioner.
Vilka ställer upp?
Den oppositionella center-högeralliansen MUD har tackat nej till samtal med regeringen om valprocessen och bojkottar valet. Det har inneburit att de flesta av de drygt 6000 kandidater som godkänts för att ställa upp är regeringsanhängare.
Politiker får inte delta, men flera ministrar och personer nära regeringen har sagt upp sig från sina poster för att kunna ställa upp.
Vad säger de båda sidorna?
Maduro hävdar att processen innebär en möjlighet till dialog i det splittrade samhället. Regeringen vill också bland annat att den nya konstitutionen ska erkänna de deltagardemokratiska kvartersråd, samt sociala program, som lanserades av presidentens företrädare Hugo Chávez.
Oppositionen, å sin sida, kallar processen för en kupp. Man befarar att regeringens verkliga syfte är att kunna kringgå det oppositionskontrollerade parlamentet, och skjuta upp kommande val, för att ta sista steget till en auktoritär stat.
Kritik har även kommit från personer knutna till regeringen. Statsåklagaren Luisa Ortega vill behålla den nuvarande konstitutionen, som skrevs under Chávez, och menar att det är dumt att genomföra en stor reform av staten mitt under den allvarliga kris landet genomlever.
Källor: El Pais, BBC Mundo, med fler
