Soldater i Valencia har stoppat ett fordon, vars passagerare tvingas ner på knä. Regeringsarmén letar efter det förmodade resningsförsöket i staden efter tiotalet män som anklagas för att vara legosoldater.
Soldater i Valencia har stoppat ett fordon, vars passagerare tvingas ner på knä. Regeringsarmén letar efter det förmodade resningsförsöket i staden efter tiotalet män som anklagas för att vara legosoldater.

Maduros regim jagar "legosoldater"

I Venezuela jagar regeringsstyrkor nu "legosoldater" som är på fri fot med vapen efter händelserna på en militärförläggning i helgen.

ANNONS
|

Omkring 20 man ledda av en tidigare officer tog tidigt på söndagen till vapen på en förläggning i staden Valencia väster om Caracas. De uppmanade andra att följa deras exempel i syfte att "försvara konstitutionen".

President Nicolás Maduros andreman Diosdado Cabello, som kallade revoltörerna "terrorister", twittrade snart ut att det var ett kuppförsök, och att resningen hade slagits ned.

Maduro själv uppgav senare att två av revoltörerna dödats och åtta gripits. Han anklagade USA och grannlandet Colombia för inblandning. De tio som ska ha kommit undan med vapen från förläggningen kallades för "legosoldater" av Maduro, i hans tv-show som sänds varje vecka.

ANNONS

Efter skottväxlingen, som ska ha varat i tre timmar, patrulleras gatorna i miljonstaden Valencia av regeringsarmén och nattligt utegångsförbud råder.

Enligt ett vittne i Valencia som Reuters talat med hade revoltörerna stöd av demonstranter på gatorna. Demonstranterna skingrades av armén med bland annat tårgas.

Enligt regeringen har maningarna till resning inte följts i andra delar av landet.

Under de månader då krisen tilltagit har omkring 120 personer fått sätta livet till, de flesta i samband med insatser mot regeringskritiska demonstrationer.

TT-AFP-Reuters
Fakta: Venezuela

Våldsvågen i Venezuela med upplopp och protester har såväl ekonomisk som politisk bakgrund. Oppositionen pekar ut regimens politik som orsak till den djupa ekonomiska krisen, medan regeringen skyller på det låga oljepriset och anklagar oppositionen för att destabilisera ekonomin.

President Nicolás Maduros sätt att hantera krisen, i kombination med att hans socialistparti för första gången på 17 år förlorade majoriteten i parlamentet, har fått situationen att spåra ur.

Valskrällen 2015 innebär att regeringen och parlamentet kontrollerats av två olika läger som är politiska motståndare. Det har Maduro nu försökt runda genom ett slags ny konstituerande församling – ett superorgan med 545 ledamöter med befogenhet att skriva om grundlagen.

Den nya församlingen inledde sitt arbete i helgen med att avsätta riksåklagaren Luisa Ortega – som vägrar att lämna sin post, eftersom hon anser att församlingen är författningsvidrig.

Källor: El Pais, AP och andra nyhetsbyråer.

ANNONS