Venezuelas statsåklagare Luisa Ortega Díaz säger att hon har inlett en utredning grundad på anklagelser om att valet till författningsförsamlingen inte gått rätt till.
- Jag har utsett två åklagare att utreda de fyra cheferna på valmyndigheten, säger hon till CNN.
Luisa Ortega Díaz är en högljudd kritiker till Maduro. Hon har tidigare sagt att hon inte kommer att erkänna den nya församlingen, och att hon ser den som ett uttryck för en "diktatorisk strävan".
På torsdagen meddelade statsåklagarens kontor på Twitter att två åklagare bett en domstol att stoppa installeringen av den nya författningsförsamlingen, "baserat på misstänkta brott som begåtts" under söndagens val.
President Maduro tillbakavisar anklagelserna om valfusk och kallar dem för en "reaktion från den internationella fienden".
Kan upplösa
Den nya författningsförsamlingen ska installeras på fredag förmiddag klockan 11 lokal tid, sade Maduro i ett tal inför de nyvalda ledamöterna.
Han sade även att inget kan "befläcka denna process, för allt sker öppet".
Valet till den omstridda församlingen hölls i helgen. Utöver att ändra grundlagen ska församlingen även ha makt att upplösa parlamentet, där oppositionen är i majoritet.
Hur många?
Oppositionen har tidigare sagt att det kommer att hållas stora protester på torsdagen, då den nya församlingen ursprungligen skulle ha börjat arbeta. De planerna kan vara en anledning till att Maduro skjuter upp installationen. Oppositionen kontrar med att flytta fram protesterna till fredagen.
Åtta miljoner människor röstade i valet, enligt officiella uppgifter, vilket skulle innebära ett valdeltagande på 41,5 procent. Men IT-företaget Smartmatic, som administrerar valet, hävdar att siffrorna manipulerats och att antalet röstande var klart lägre än vad regeringen påstår.
Oppositionen säger att omkring 3,5 miljoner gick och röstade, och att det mest var statligt anställda som inte ville förlora jobbet.
Över 120 människor har dött till följd av oroligheterna i Venezuela.
Våldsvågen med upplopp och kraftiga protester har såväl ekonomisk som politisk bakgrund. Oppositionen pekar ut regimens politik som orsak till den djupa ekonomiska krisen, medan regeringen skyller på det låga oljepriset och anklagar oppositionen för att destabilisera ekonomin.
President Nicolás Maduros sätt att hantera krisen, i kombination med att hans socialistparti för första gången på 17 år förlorade majoriteten i parlamentet, har fått situationen att spåra ur.
Valskrällen 2015 innebär att regeringen och parlamentet kontrolleras av två olika läger som är politiska motståndare. Det är detta som Maduro nu försöker runda genom att skapa en slags ny konstituerande församling – ett superorgan med 545 ledamöter med befogenhet att skriva om grundlagen.