Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
1/5

Träbåtsvarvet lever på lånad tid

Norra Bohusläns äldsta träbåtsvarv är fortfarande igång, även om nybyggena tunnats ut. Men om kommunen ­godkänner en fast promenadbro över Bojarkilen är det kört.

– Då kommer vi fan inte in med båtarna för underhåll eller vinteruppläggning en gång. En kulturinstitution krossas, säger en upprörd Göran Lyth som i dag är inne på varvet för att titta till renoveringen av sin snäcka i trä, som byggdes för sådär 70 år sedan på Janssons båtbyggeri i Fjällbacka.

Det luktar trä och vi hör ett bankande ljud ackompanjerat av klassisk musik från en högtalare någonstans bland träkärnorna, när vi stiger in i båtvarvets gamla lokaler. Det byggdes för 100 år sedan, 1917, av Nestor Nilsson. Här inne arbetar sedan många år sonsonen Arne Goksöyr. I dag lägger han nytt däck på Lyths gamla träbåt.

Den skiner som ny och har dessutom fått en ny inombordsmotor isatt. Historien förpliktigar för här på varvet byggdes en gång både ekor och mindre snäckor och senare något större fritidsbåtar. Men det är 30-40 år sedan nyproduktionen blomstrade.

– Jag har inte renoverat kåkarna så mycket de senaste åren, säger varvsägare Arne Goksöyr i ursäktande tonläge.

– Vi har inte kunnat få ett tydligt besked om ifall politikerna tänker köra över oss och stänga av vattenvägen hit eller inte, säger han och flyttar på lite virke för att hitta musikspelaren och kunna sänka musiken.

Bron som båda menar kan bli båtvarvets undergång ska gå från Strömstad Spa över Bojarkilen till andra sidan. Transporten av personer som inte vill gå runt viken i stället har hittills skötts med en självbetjänad linfärja.

– Men det är för tidigt att kasta yxan i sjön, säger kommunalrådet Peter Dafteryd (C).

– Hur bron ska se ut är en kommunal fråga som avgörs i kommande detaljplan. Där avgörs segelfri höjd och om den nya bron ska gå att öppna. Men jag vill också säga att alla är medvetna om varvets kulturhistoriska värde.

Arne Goksöyr tog själv över efter pappa Nisse Nilsson, som en gång hade fem anställda på varvet. Då var nyproduktionen av båtar i full gång. Att Arne talar i ”vi-form” beror på att hans egen son Johan kanske kommer hem från Norge och vill driva varvet vidare.

– Ja, om det finns kvar alltså.

I dag handlar det mest om vinteruppläggning och renovering. Av 25 båtägare som är fasta kunder här på varvet är endast tre ägare till plastbåtar.

– Man förstår ju att produktionskostnaderna blir höga om man ska bygga fritidsbåtar i trä med allt handarbete detta medför, säger Göran Lyth.

Men även om det inte blir aktuellt att bygga nya fritidsbåtar på varvet, som en gång bland annat byggde tullens snabba jakter och flera olika Kostermodeller, är Nilssons båtvarv idag rena drömmen för historiskt intresserade och båtnostalgiker i största allmänhet.

Arne Goksöyr är en av få som ännu för vidare tekniken och det mycket speciella hantverket att bygga i trä. Han sågar nya bord i specialimporterad mahogny. Sågen han använder är 100 år gammal. Utmed en långvägg står spantmallarna i alla storlekar - de som man spände borden i träbåten över för att få fin skrovform.

Det är en ynnest att stå och se Arne Goksöyr smeka fram trädetaljerna och hur ett nytt trädäck kommer till. Och det här är kanske sista möjligheten.

 

Fakta: Bojarkilen

I Bojarkilen, strax norr om Strömstad, har det funnits flera varv.

Ett varv inriktat på produktion av mindre båtar grundades här av Nestor Nilsson 1918. Det existerar än i dag under namnet Nilssons båtbyggeri. Dock utan att producera nya båtar.

I maj 2006 gjorde Bohusläns museum en undervattensarkeologisk utredning inom en del av Bojarkilen i anslutning till Canningområdet. Redan då fanns en kommunal detaljplan som föreslår anpassning av området till bostäder och centrumverksamheter. Också gångbron över Bojarkilen finns med i den tio år gamla detaljplanen.