Någon form av reglering av undersköterskeyrket har varit på gång en tid. I våras fanns förslaget om yrkeslegitimation med i ett betänkande om äldreomsorgen. Nu låter regeringen en ny utredning dyka ned i alla detaljer kring regleringen. Dessutom ska kompetenskraven ringas in och överföras till enhetliga utbildningar. Det ska inte råda några tvivel om vad en undersköterska har för kvalifikationer.
- Den välfärd som vi har bärs upp av de hundratals människor som jobbar på våra äldreboenden, vårdcentraler och andra platser. De är många och de behöver ha rätt utbildning, säger finansminister Magdalena Andersson (S).
Garanterar kompetens
Normen är att undersköterskor ska ha gått gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram, eller motsvarande. Men regeringens äldreomsorgsutredare har pekat på att omkring fyra av tio undersköterskor i den kommunala äldreomsorgen saknar utbildning för yrket. En legitimation skulle alltså garantera en viss kompetens och, hoppas regeringen, dessutom locka fler till yrket.
- Jag är övertygad om det sker. Attraktivitet handlar dels om att utbilda sig till ett yrke, och vara trygg med den kompetens man får med sig. Arbetsgivarna ska också vara trygga med vilken kompetens man anställer. Så detta leder till en kvalitetssäkring av yrket, säger Annika Strandhäll.
Något extra lönelyft, liknande det lärarna fått med statliga pengar, ska undersköterskorna inte hoppas på – trots det stora rekryteringsbehovet.
- Det vi gjorde på lärarsidan var en engångsåtgärd, säger Magdalena Andersson.
Tummen upp
Sveriges Kommuner och Landsting gör tummen upp för en yrkesreglering och att vårdutbildningarna i vuxenutbildningen ses över.
- På yrkesvux kan vårdutbildningarna se väldigt olika ut. Får vi en enhetlig utbildning så vet vi att kompetensnivån är densamma i hela landet, säger avdelningschef Agneta Jöhnk.
Undersköterskornas fack Kommunal, som drivit frågan om legitimationen, är som väntat också nöjt:
"Dagens besked är ett kvitto på undersköterskors kompetens och stora betydelse för kvaliteten i den svenska omsorgen och vården", säger Kommunals ordförande Tobias Baudin i ett pressmeddelande.
Utredningen ska bland annat:
Beskriva undersköterskeyrkets innebörd och roll.
Föreslå en reglering för yrkesgruppen antingen genom en legitimation, skyddad yrkestitel eller annan reglering.
Förtydliga vilken kompetens som ska krävas för att kalla sig undersköterska.
Lämna de lag-, författning-, och förordningsförslag som behövs.
Se över hur förslagen påverkar kompetensförsörjning och rekrytering.
Utredningen ska redovisas i april 2019.
Källa: Socialdepartementet
Undersköterska i kommunal vård och omsorg – i hemtjänst och på boenden – är landets största yrkesgrupp med närmare 138000 anställda.
Totalt, med de landstingsanställda, finns drygt 180000 undersköterskor på arbetsmarknaden.
Yrket är kraftigt kvinnodominerat, med 92 procent kvinnor och 8 procent män.
Normen är att en undersköterska ska ha gått gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram, eller motsvarande.
Källor: SCB, budgetpropositionen för 2018 och SOU 2017:21
