Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

stream-binary
Tusentals ungdomar ska plocka upp omkring 100 ton skräp från västkusten. Bild: Ingvar Spetsmark

6 000 ungdomar ska rensa västkusten från skräp

Mängder av ton med skräp forslas upp på västkusten varje år, närmare 120 badkar varje dygn. Nu ska ungdomar från idrottsföreningar städa stränderna rena samtidigt.
I helgen drar det årliga projektet Städa Kust drar igång.

– Ungdomarna kanske tror att det ska bli tråkigt att städa. Men efteråt brukar de tycka att det var roligt och att det känns bra att ha gjort en nytta, säger Anton Hedlund, projektledare för Städa kust.

100 stränder på västkusten ska för det nionde året i rad resas från skräp av omkring 6 000 ungdomar från idrottsföreningar. Det är idrottsrörelsens miljöorganisation Städa Sverige som anordnar projektet som de kallar Städa Kust.

"Vi förfasades"

– Vi förfasades över mängden av skräp som drivs in på västkusten och kom då på idén med att engagera idrottsföreningarna i att städa den. Det här ett sätt för idrottsföreningar att tjäna en slant i kassan och samtidigt göra nytta, säger Anton Hedlund.

Varje år flyter mängder av ton med skräp in på västkusten. Enligt Städa Sverige motsvarar skräpmängden omkring 120 badkar per dygn. Enligt Anton Hedlund brukar ungdomarna från idrottsföreningarna totalt samla in omkring 100 ton skräp från västkusten.

– Det skräp som vi hittar när vi städar västkusten är främst marint plast från fiskindustrin, som bunkrar, fiskelådor och backar. Men vi hittar även skräp som take away-kaffemuggar och engångsförpackningar, säger Anton Hedlund.

Anton+HEdlund.jpg
Anton Hedlund, projektledare för Städa kust. . Bild: Privat

Ungdomarna blir mer miljömedvetna

En av 80 idrottsföreningarna i Västsverige som ska delta i år är IBF Backadalen pojkar födda 2003. Enligt klubbens lagledare Magnus Bjureblad håller laget på att samla ihop pengar till att åka på en innebandycup i Prag i sommar.

– Primärt är det här ett sätt att samla ihop pengar till laget. Men sedan är det även för att det går till en bra sak. Hela det här miljötänket med sortering av sopor och en medvetenhet kring vad som händer med det som slängs tycker vi är bra, säger han.

Alla idrottsföreningar som deltar i städningen tjänar några tusenlappar som betalas ut av Städa Sverige, vilket möjliggörs genom att organisationen har ett antal sponsorer runt omkring i landet. Magnus Bjurebland tror att spelarna inte bara kommer att tjäna pengar på att städa utan även lära sig något.

– Jag tror de kan lära sig mer om konsekvenserna av slänga grejerna i havet eller bilfönstret och att det ökar deras medvetenhet över hur vi hanterar soporna, säger han.

Magnus-500px-2013-02-22.jpg
Magnus Bjurebland, lagledare för IBF Backadalen pojkar födda 2003.. Bild: Privat

"Tror att det ska bli tråkigt att städa"

Anton Hedlund berättar att även organisationen hoppas att projektet ska göra deltagarna mer medvetna. Enligt honom brukar många som deltar uppleva att de har gjort något bra.

– Ungdomarna kanske tror att det ska bli tråkigt att städa. Men efteråt brukar de tycka att det var roligt och att det känns bra att ha gjort en nytta. Jag tror att det här är en roligare aktivitet än att sälja korv eller lotter. Det här är en social aktivitet som man gör tillsammans med sina lagkamrater ute i naturen, säger han.

Förutom projektet Städa kust ordnar organisationen en rad andra projekt runt om i Sverige där idrottsföreningar städar allt i från vägar och städer till natur och älvar. Det är omkring 15 000 ungdomar som engagerar sig årligen och totalt brukar omkring 1000 ton skräp städas upp. I år fyller organisationen 30 år och för att fira satsar de på att fördubbla antalet deltagare.

– Vi hoppas att slå rekord i år. Vår ambition är att 30 000 ungdomar ska delta. Om vi når målet är en bra fråga med det är roligt att ha den ambitionen. Vi känner att vi har en bra medvind. Antalet som deltagare ökar för varje år, säger Anton Hedlund.

Fakta: skräp längst västkusten

80 procent av skräpet som flyter upp på västkusten är plast, eftersom det flyter.

Det kan ta hundratals år för en plastflaska eller dunk att brytas ner.

Mikroplaster, som släpps ut i havet exempelvis från hushållens avlopp, försvinner aldrig.

Skräp som fruktskal, papper, bomull och kartong bryts ner relativt snabbt.

Djur i havet kan av misstag fastna eller äta skräp vilket är en fara för djurets hälsa eller liv.

Orsaken till att västkusten är så nedskräpad är att flera havsströmmar för med sig skräpet hit.

Man uppskattar att 80 procent av skräpet på västkusten kommer från andra länder än Sverige.

Källa: Havsmiljöinstitutet