Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Martin Hedberg kunde lättbegripligt förklara svåra sammanhang. Bild: Marita Adamsson

    En värld där människan har makt

    Det finns en tipping-point, det vill säga en gräns där en liten variation leder till en stor förändring, som inte kan göras ogjord, förklarar meteorologen Martin Hedberg.

    Han är föreläsare på Strömstad Akademis Vetenskapsfest och förklarar med en mängd hisnande grafer hur temperaturen är på väg att dramatiskt höjas och hur detta kommer att leda till smältande glaciärer och höjda havsnivåer.

    Det har hänt förr, utan människans påverkan. Men nu är människan en viktig aktör och förändringarna går mycket snabbare än förr, förklarar han. Han beskriver förslaget att kalla den tidsålder vi lever i för Antropocen, människans, och definitionen att människan kan omskapa planeten, som en möjligen intelligent aktör.

    Det där ”möjligen” har han fäst sig vid. Och det är onekligen en viktig passus. För är människan intelligent anpassar hon sin påverkan efter vad systemen tål – om inte finns dåliga förutsättningar för hennes efterkommande, särskilt som förändringarna vid tipping-point är irreversibla.

    Vi har redan byggt in effekter av den klimatförändring som är ett faktum.

    – Även om vi stoppar temperaturhöjningen nu kommer havet att fortsätta att stiga. Temperaturer ändras snabbt, men havsnivån tar tid att påverka, säger han.

    Diagrammen visar att perioder med extrem värme blivit 100 gånger så vanliga som de var under perioden 1951-80 och att dagar med extrem värme faktiskt är vanligare än dagar med vanlig kyla.

    Han delar scenen med Marilyn Mehlmann, grundare och aktiv i föreningen Legacy17 som med undervisning och rådgivning ska hjälpa människor att ändra livsstil.

    Hon utgår från haven, som är jordens blodomlopp, och säger att de är sjuka. Sjuka av plast, övergödning och luftföroreningar, som till slut via regnvatten hamnar i haven. Själva blir vi sjuka genom att till exempel äta fisk som blivit förgiftad.

    Precis som flera andra föredragshållare säger hon att matdistributionens organisation får oss att köpa fel varor, onyttiga för både oss och ekosystemen.

    – Vi går fortfarande åt fel håll. Men var och en av oss kan bidra till förändring.

    Att stödja jordbrukare som använder hållbara metoder och bygger upp ekosystemen är ett sätt, att välja politiker som tar frågan på allvar en annan.

    Dan Melanders experiment med fiskodling i Göteborg (se artikel här intill) tycker hon är spännande.

    – Vi måste experimentera, söka lösningar, säger hon och berättar om fiskare i Filippinerna som får betalt för att fiska upp gamla fisknät, som i haven skadar både miljön och andra djur.

    Hennes rådgivning innebär också konkret individuellt stöd till människor som vill ändra livsstil. Hon föreslår att man sätter upp tydliga konkreta mål, som går att nå. Man ska inte säga att man aldrig mer ska köra bil till jobbet, man kan istället bestämma sig för att ta bussen tre dagar i veckan i sex veckor och se hur det fungerar. Till exempel.

    – Att samarbeta med andra brukar också vara bra. För de flesta är det lättare att göra något tillsammans.

    Det handlar också om att få folk att samlas och diskutera, säger hon, och tar återigen Dan Melanders berättelse om arbetet i Göteborg fungerat som exempel.