Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

stefan bennhage2

Påskhandeln förväntas stiga

Näst efter julafton är påsk den viktigaste högtiden för svensk dagligvaruhandel. I år väntas­ försäljningen av påskmat uppgå till 7,6 miljarder kronor enligt Svensk handel.

– Mathelger är ju väldigt viktiga för handeln. Jul, nyår, påsk, midsommar. Alla dessa helger är mycket av en köttbullehögtid, säger Jonas Arnberg, vd på HUI, Handelns utredningsinstitut.

Jämfört med en vanlig vecka ökar försäljningen under påsken med 20 procent. Flest handlar på skärtorsdagen, då försäljningen är dubbelt så stor som under långfredagen. Det som säljs mest i matbutikerna är ägg, lax, sill och påskmust.

– De produkter som har en relation till högtiden har en otrolig försäljningsutvecklig under den här helgen, säger han.

Jämfört med förra året förväntas försäljningen under påsken att stiga från 7,4 miljarder till 7,6 miljarder kronor, en ökning som motsvarar 2,5 procent. Enligt Jonas Arnberg brukar prisutvecklingen inom mat dock vara hyfsat stabil oavsett hög- eller lågkonjunktur.

– Men 2,5 procent får jag ändå säga är en bra utveckling för dagligvaruhandeln, säger han.

Det som får det största uppsvinget i mataffärerna under påsken är godis, och enligt Svensk handel står försäljningen av lösgodis för tio procent av hela årets godiskonsumtion.

Helene Brembeck är professor i etnologi vid Göteborgs universitet. Att vi fortfarande äter så mycket godis trots debatter om sockrets negativa inverkan på hälsan handlar enligt henne om att det är en ingrediens som bidrar till att skapa den festliga stämningen. Men trots att trenden går åt det grönare hållet tar det tid att förändra traditioner.

– Det kommer dröja länge innan det är morötter och gurka i påskäggen i stället för godis, säger Helene Brembeck

Att konsumtionen ökar under högtider i allmänhet har enligt henne flera förklaringar. Under bondesamhället när man fortfarande var helt beroende av den egna matproduktionen innebar slutet av vintern ofta en knaper kost.