Sänker ersättningarna. Regeringen har beslutat att sänka ersättningen så att kommuner och entreprenörer inte kommer kunna tjäna lika stora pengar på flyktingar.
Sänker ersättningarna. Regeringen har beslutat att sänka ersättningen så att kommuner och entreprenörer inte kommer kunna tjäna lika stora pengar på flyktingar.

”Om det skett i Moçambique så hade vi startat en brottsutredning”

Bohuslänska kommuner gör rekordvinster, tack vare flyktingarna. Biståndspengar som egentligen ska gå till integration fyller svarta budgethål och genererar vinst i kommunkassorna.

ANNONS
|

Det är en positiv bild som framträder när Bohusläningen granskar kommunala årsredovisningar. Sotenäs gör sitt näst bästa resultat någonsin. Orust har vänt flera års underskott till överskott. Munkedal gör också ett strålande resultat, nästan 40 miljoner i vinst.

En del av framgången förklaras av migrationsverkets bidrag, som regeringen delvis tar från biståndsbudgeten. Under förra året fick åtta bohuslänska kommuner dela på 660 statliga miljoner för att fixa boende till ensamkommande barn och integrera flyktingar som fått uppehållstillstånd. Fast i genomsnitt får kommunerna tio procent över och flera av dem stoppar pengarna i den allmänna kommunkassan.

- Det här skulle aldrig vara accepterat i ett biståndsprojekt. Om det kommit fram att Moçambique stoppat undan 10 procent av biståndet hade vi dragit in biståndet och påbörjat brottsutredning, säger Staffan Landin, biståndsexpert.

ANNONS

Någon riktig kontroll av hur kommunerna använder de statliga pengarna finns inte. Varken Migrationsverket eller regeringen gör någon uppföljning. Vissa kommuner vet inte ens själva hur pengarna använts, i alla fall inte när Bohusläningen frågar efter sifferunderlag.

I en färsk rapport från Riksrevisionen uppger glesbefolkade kommuner att de statliga bidragen räcker och blir över, medan tätbefolkade kommuner menar att summorna är otillräckliga.

- Min gissning är att det beror på personal- och lokalbrist i storstadsområden. I avfolkningskommuner finns tomma lokaler med låga hyror och då blir det lättare att få verksamheten att gå ihop, säger den ansvarige revisorn Anton Ringström på Riksrevisionen.

Samtidigt som kommunchefer och politiker lägger flyktingpengar i kommunens kassakista vittnar personal anonymt om sin frustration:

- Pengarna används till annat i kommunen när vi i stället skulle kunna genomföra viktiga integrationsprojekt, som ju är syftet med pengarna. I själva verket jobbar inte kommunen med integration, ingen ställer ens frågan vad vi vill uppnå med vårt integrationsarbete.

Av åtta kommuner är det bara Orust som hävdar att alla pengar går åt och att det inte finns något överskott. Det stämmer inte helt och hållet, eftersom skolverksamheten går med nästan tolv miljoner i vinst och att det bland annat förklaras av tillskottet av flyktingpengar.

ANNONS

Fakta: Biståndsbudget och statsbidrag

Under 2016 betalade Migrationsverket ut 32,6 miljarder till svenska kommuner för flyktingmottagning och placering av ensamkommande barn. Lite mer än åtta miljarder kronor har regeringen tagit från biståndsbudgeten, vilket drabbat antalet och omfånget av biståndsprojekt i utlandet. Åtta bohus- och dalsländska kommuner fick dela på nästan 660 miljoner kronor.

Källa: Regeringen, Riksrevisionen och Migrationsverket.

ANNONS