Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Gränsskylten vid Håvedalen
Öde. När Norge genomgår en polisreform, blir det ännu färre poliser utmed gränsen, befarar många.

Norsk polisförändring oroar i gränstrakter

När Norge nu genomför "naerpolitireformen" blir det glesare mellan bemannade polisstationer. Av 27 polisdistrikt i Norge finns 12 kvar, när reformen som påbörjades för ett år sedan är klar.

Den norska reformen liknar den som genomförts i Sverige och som vållat många diskussioner här. Bohusläningen har i flera artiklar berättat om stöldligor som drabbat Dalsland och om hur polisen i polisdistriktet västra Fyrbodal är pressad av detta. När den svenska polisreformen genomfördes för flera år sedan, ledde detta till att flera mindre polisstationer drogs in. I ett antal kommuner protesterade man mot förändringarna, både i Bohuslän och i Dalsland. Nu genomförs en liknande närpolisreform i Norge.

– Inriktningen på den var klar i januari 2016. Men sedan tar det tid att genomföra allt, berättar Öysten Savedahl Paulsen som är kommunikationsrådgivare vid Östfolds polisområde.

I Östfold, mitt emot norra Bohuslän och Dalsland, ska polisstationsområdet i Örje (Marker/Römskog) slås samman med Askim, polisstationen i Raekkestad slås samman med Sarpsborg och polisen i Aremark (på insidan av Nössemark i norra Dalsland) går samman med Halden. De kommuner som inte tycker att det blir bra utan en egen polisstation, kan klaga till högsta polisledningen – politidirekoratet.

– Vi har samarbetat av och till med polisen i Armark, Marker och Römskog. Nu lägger de ner de stationerna och jag kan känna hur mina kollegor på andra sidan gränsen är oroade av detta. Det är klart att det är oroväckande med sänkta personalresurser på norska sidan när vi pratar om att samverka. Det måste ju finnas någon att samverka med, säger Peter Torstensson som är kommissarie i Åmål.

På norska sidan har man noterat, konstaterar länsmannen i Aremark, Monica Anstensen, att det är liten polisnärvaro inne på den svenska sidan landsgränsen.

– Ja, det är tydligt och jag hoppas att vi inte hamnar i samma situation här hos oss. Men allmänheten här på norska sidan är oroad och alla ordföranden i de kommuner som blir av med sin polisstation har klagat till högre instans, berättar Monica Anstensen.

Polischefen i Östfold, John Rune Lunder, konstaterar att polisreformen kommer uppifrån politisk toppnivå och att en hel del politiker ute i mindre samhällen är kritiskt inställda till att små polisstationer stängs.

– Jag är fullt medveten om att vi lever med det missnöjet. Men tar man till exempel polisstationen i Aremark så har den ju haft begränsad öppettid under lång tid. Och målsättningen med reformen är ju att vi få mer resurser när och där de behövs. Det kommer att ta några år innan den nya organisationen är helt på plats. Men då är naturligtvis förhoppningen, att vi fått en polisverksamhet med högre kvalitet, säger Lunder.

– Vi bygger en polisorganisation för framtiden som bygger på mer förebyggande verksamhet och polisresurser där vi behöver den som bäst. Svaret på hur det går får vi först om några år, kanske 2020. Jag vet att det var turbulent i Sverige när man gjorde om polisorganisationen, men vi gör inte riktigt på samma sätt här, säger John Rune Lunder.

Han tillägger att alla kommuner har deltagit i diskussionerna inför reformen.

Den första april är den sista dagen för kommunerna och lokalpolitikerna i Östfold att lämna in synpunkter eller protest mot den nya polisreformen i Norge.

På den norska sidan av gränsen har man hittills varit mer förskonade från serieinbrott än man varit i bland annat Dalsland.

Svensk och norsk polis träffades för några veckor sedan i Dalsland, för att diskutera just seriebrottslighet som utländska ligor anses ligga bakom.

Norsk närpolisreform

27 polisdistrikt blir 12 i landet.

Ute på distrikt pågår förändringsarbetet.

Många kommuner protesterar mot att bli av med sin polisstation.

Tre polisstationer nära den svenska gränsen och Dalsland, Värmland läggs ner.

Reformen ska ge mer tillgänglig och närvarande polis, skriver hösta polisledningen.

Det ska förbättra polisens förebyggande arbete mot brott, mer uppföljning av brott och bättre beredskap.

Förändringsarbetet har pågått under hösten 2016 och under vintern 2017.