Någon som brinner för att det ska bli en förändring i skolväsendet är Britta Brügge, en av ledarna för kursen. Hon beklagar att det finns många vuxna, även lärare, som är fjärmade från naturen och kunskap om till exempel vanliga arter. Fast tanken är inte att slå någon på fingrarna med pekpinnar, utan att försöka väcka en förundran över "det stora i det lilla".
–Det är jätteviktigt att få ut barn, speciellt elever med särskilda behov, ur det fyrkantiga rummet. För det är ett sätt att lära sig med hela kroppen, oavsett om det handlar om matematik, glosor eller någonting annat, säger hon.
I bronsåldersgården på Vitlycke är olika grupper igång med att förbereda lunchen.
–Först ska vi göra våra skärbrädor som vi ska skära potatis och purjolök på, sedan göra upp eld och så småningom blir det soppa om vi har tur. Det ska vara något enkelt som det går att göra med barnen och ta med sig till den egna gruppen, säger Annett Hünger som är förskollärare på Resö.
Degen till brödet som bakas på stekhäll och består av vetemjöl, vatten och torrjäst. Blandningen läggs i plastpåsar som stoppas innanför tröjan, oftast på magen.
–För att det ska jäsa behövs värme. Man får hitta något bra ställe. Vi brukar skoja om det, hur kvinnor och män kan göra, säger Inger Carlström från Kinda kommun som genom EU-programmet Erasmus plus ordnar utbildning av lärare från hela Europa i utomhuspedagogik.
10–15 minuter av rörelse på skolgården kan räcka långt för att skapa en dynamisk omväxling i skolarbetet och leda till att faktakunskaper fastnar bättre, enligt förespråkarna.
–Det är en väldig inspirationskälla att komma hit och testa olika saker själv, säger Malin Jansson, Grebbestadsskolan, som tror att det går att använda utemiljön i undervisningen mycket mer än i dag.
Att klyva ved, baka bröd på häll eller att koka soppa i stormkök behöver man förvisso inte gå någon akademisk kurs för att lära sig. De praktiska momenten är förstås bara en del i sammanhanget. Aktiviteterna kopplas till läroplanen och det ges goda möjligheter till utbyte av erfarenheter, inblick i forskning och reflektion över dagsprogrammen.
Mellan de fyra träffar som planeras ska kurslitteratur studeras. Initiativtagare till distansutbildningen är arkeolog Christina Thoreld, Bohusläns museum, och universitetsadjunkt Anders Szczepanski, föreståndare på Nationellt centrum för utomhuspedagogik vid Linköpings universitet.
