Magnetfält – ny behandling som rekommenderas

Att behandlas med antidepressiva läkemedel vid ångest eller depression är vanligt, oavsett graden av besvär. Andra behandlingar finns också, och riktlinjerna förändras. Bland annat finns numera en behandling som påverkar hjärnan med magnetfält.

ANNONS
|

2016 utkom en remissversion av Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom som fastställs innan årets slut.

Riktlinjer som kan hjälpa anställda inom vården och innehåller rekommendationer om behandlingar som har vetenskapligt stöd.

Det görs alltid en individuell bedömning av sjukdomstillståndet av ansvariga vårdgivare och då behandlingsalternativen diskuteras med patienten och dennes önskemål.

– Riktlinjerna ska ses precis som det – riktlinjer. Jag tycker man ska kunna avvika från riktlinjerna om man har goda skäl för det och att det dokumenteras, säger Claes Ridderbjelke, regionutvecklare vid enheten kunskapsstöd för psykisk hälsa på Västra Götalandsregionen.

Claes Ridderbjelke, som också är utbildad psykiatrisjuksköterska, har bland annat lett ett projekt för att sänka antalet utskrivningar av bensodiazepiner i regionen. Preparatet används bland annat vid ångest, men är också beroendeframkallande. Bensodiazepinerna tillhör inte de läkemedel som benämns som antidepressiva.

ANNONS

– Det har skett en markant minskning i antalet utskrivningar sedan 2013. Den nedgången beror huvudsakligen på att vårdcentralerna sköter detta bättre, säger Claes Ridderbjelke.

I de nya riktlinjerna är rekommendationen att bensodiazepiner inte ska användas, oavsett ångesttillstånd. Detta för att risken med behandlingen överväger nyttan.

Vid behandling av lindrig till medelsvår egentlig depression bör vården erbjuda KBT, en typ av samtalsterapi. Men även IPT, en annan form av samtalsterapi samt behandling med antidepressiva läkemedel.

– Vid lindriga eller medelsvåra depressioner är det inte konstigt, eller fel, att behandla med antidepressiva, säger Claes Ridderbjelke.

En övervägande majoritet behandlas i dag med läkemedel.

– Vi vill att fler ska erbjudas psykoterapi som behandling. Vi tror att det i ett längre perspektiv kan vara bättre för patienten, säger Claes Ridderbjelke.

Elna Persson som också är regionutvecklare, utbildad psykolog, säger att anledningarna kan vara många till att fördelningen ser ut som den gör.

– Sjukdomsbilden har betydelse men också vad patienten själv önskar och om man har provat andra behandlingar innan, säger hon.

För att patienter ska få lättare tillgång till psykoterapi finns internetterapi redan i dag, men framöver räknas det bli mer utbrett.

ANNONS

– Efter en bedömning om lämplighet, samt om patienten vill, kan behandling ske via ett program på internet. Då får patienten övningar att utföra, under stöd av behandlare. Stöd av behandlare gör att fler fullföljer programmet och det ger också bättre behandlingseffekt, säger Elna Persson.

Störst del av de som lider av psykisk ohälsa har en lindrig till medelsvår sjukdomsbild. Vid svår depression finns inte samtalsterapi med som rekommendation.

– En svår depression är ett livsfarligt tillstånd, säger Claes Ridderbjelke.

Vid medelsvår och svår depression kan också rTMS-behandling erbjudas. rTMS är en behandling där hjärnan stimuleras genom korta pulser av ett magnetfält.

– I jämförelse med elbehandling (ECT), är rTMS skonsamt på så sätt att man inte behöver sövas och biverkningarna är inte lika många. Än så länge är det få mottagningar som använder denna metod, säger Claes Ridderbjelke.

I Sverige tar cirka 1 500 personer sitt liv årligen. Enligt Claes Ridderbjelke kan många av dessa antas ha haft en obehandlad depression.

– Det kan bero på olika saker. Man kanske inte har sökt vård, man har sökt vård men inte blivit förstådd, eller erbjudits behandling men inte tagit emot den, säger han.

ANNONS
ANNONS