Under åren, när olika grupper och organisationer fått ekonomiskt stöd av regionen för att bidra till bättre integration i samband med att många asylsökande kom till Sverige, särskilt hösten 2015, har mer än 4 000 asylsökande deltagit i olika kulturaktiviteter. 41 procent av dem var kvinnor och 59 procent män, framgår av slutrapporten.
Analysen visar också att aktiviteterna haft goda effekter. Interkulturell dialog har fått förutsättningar genom att det civila svenska samhället funnit nya samarbetsformer med och mötesplatser med de nyanlända.
Särskilt värdefulla har kulturprojekten varit för vuxna asylsökande, eftersom de riskerar sysslolöshet och isolering på asylförläggningar medan deras asylansökan prövas. Ungdomarna däremot går oftast i skola och har därför inte varit lika lätta att få med på aktiviteter.
De vanligaste aktiviteterna har funnits inom området litteratur och språk, särskilt som språkkaféer. På andra plats kommer olika studiebesök. Redovisningarna rapporterar att asylsökande varit förtjusta över denna första kontakt med svenskt kulturarv.
Musik och teater har visat ha många positiva effekter. Fler beskrivningar finns av hur musik bryter ner språkbarriärer och därför bidrar till en känsla av trygghet och gemenskap, som varit särskilt viktigt för barn. Sång är också en effektiv metod för att lära sig språk.
Idrott framhävs också som ett bra sätt att engagera nyanlända, inte minst ungdomar.
Men också svårigheter rapporteras. Det har inte alltid varit enkelt att nå de asylsökande. Det är en utmaning att finna kontakter, organisera anmälningar och sköta transporter, visar redovisningarna. Kulturnämnden har listat ett antal lärdomar för framtiden, som bland annat visar att man måste träffa de nyanlända och bilda sig en uppfattning om vad de behöver och vilken kapacitet de har. Slutsatserna visar också att folkbildning är viktig. Får nyanlända utveckla sin kompetens är de bättre rustade att också fortsätta att delta i samhällslivet.
Slutligen konstateras att de organisationer som ordnar aktiviteter för nyanlända måste vara flexibla, i både planering och genomförande, eftesom förutsättningarna kan förändras mycket snabbt.
