På torsdag 6 december är det premiär och sedan följer ytterligare två dagar med föreställningar på gymnasiet. En 20 elever stark grupp visar vad de sysslat med under höstterminen.
Kulturskolan har ju länge haft synnerligen livaktig dansverksamhet, men de här eleverna är första kullen i det som helt enkelt fått namnet Fördjupningskursen.
Den är vad namnet säger: en kurs för dem som redan dansat länge, som vill satsa extra och förkovra sig ytterligare. Det betyder höga förväntningar på engagemang och närvaro – och många timmars träning.
– De dansar minst tre timmar i veckan, en del sex timmar, berättar Nina Sire.
Det gör att det har funnits tid att införa nya stilar, rytmer och dansformer. På scenen nu finns bland annat exempel på halling, ett inslag som annars inte brukar förekomma i Kulturskolan. Lina Hård gick i 2000-talets början en kurs i folklig scenisk dans där halling hade stort utrymme och Kulturskolan har alltså haft extra kunskap att luta sig emot. Akrobatik har också ingått i höstens träning, det märker man efter bara en kort stund i träningslokalen, och den kan behövas i hallingen också. Gamla folkliga danser handlar ju inte sällan om dansare som eggar varandra att röra sig fortare och fortare, sparka högre och högre eller andra utmaningar.
Fördjupningskursen lägger också vikt vid att utveckla elevernas egen kreativitet och skaparförmåga genom improvisation och koreografi. En del av föreställningen innehåller därför koreografier gjorda av kursens elever, som i större eller mindre grupper arbetat med olika varianter av föreställningens övergripande tema.
Det handlar om mod. Frågan vad mod kan vara ligger som grund för hela föreställningen och svaren hörs citerade medan dansen pågår. ´Mod kan vara att våga prata inför hela klassen. Mod kan vara att stå upp för människors lika rättigheter. Mod kan vara att hoppa från tiometaren eller att våga säga förlåt när man sårat någon.
I dans kan modet ta sig olika utryck. Grupperna har arbetat självständigt med sina egna tolkningar av begreppet, själva bokat lokaler och sett till att arbetet gått framåt.
Det har det gjort. Det är därför gruppen nu mot slutet av repetitionsperioden får uppmaningen från sina lärare att vara stolta över vad de åstadkommit.
Kulturskolan å andra sidan kan vara stolt över att ha sått ett så livskraftigt dansintresse. De ungdomar mellan 14 och 18 som väljer att lägga en stor del av sin fritid på dansträning är många nog att helt och hållet fylla upp scenutrymmet i gymnasiet.
