Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    FN:s generalsekreterare António Guterres, tillsammans med FN:s särskilda sändebud Louise Arbor, och Marockos utrikesminister Nasser Bourita vid mötet i Marrakesh.

    FN-länder har godkänt global migrationspakt

    Företrädare för en lång rad länder i världen har godkänt FN:s globala ramverk om migration. Samtidigt uttrycker världsorganisationen oro för den desinformation som sprids om överenskommelsen.

    Godkännandet skedde vid en två dagar lång konferens i Marrakesh i Marocko. Konferensen har drabbats av avhopp från länder som USA, Australien och Österrike samt en rad länder i östra Europa som traditionellt har en restriktiv hållning i migrationspolitiken. Trots det godkändes pakten av de 159 länder som är på plats i Marocko, däribland Tyskland, som representeras av förbundskansler Angela Merkel.

    FN oroas över den stora mängd desinformation om överenskommelsen som har spridits i sociala medier. På flera håll i världen, däribland i Sverige, har kritiska röster höjts om pakten, som vissa befarar ska begränsa länders självbestämmande i migrationsfrågan. Dokumentet är dock inte juridiskt bindande.

    Falska påståenden

    - All den här desinformationen om vad pakten innebär, och vad texten faktiskt slår fast, är förvånande, säger Louise Arbour, FN:s särskilda sändebud för internationell migration, till AFP.

    Jesper Bjarnesen, forskare i migration vid Nordiska Afrikainstitutet, uppfattar diskussionen som en följd av att många politiker fångats i en invandringskritisk nationell politisk debatt.

    - Det globala ramverket handlar om att förbättra kvaliteten i världens hantering av migranter, alltså hur man gör. Medan debatten oftast handlar om att ta emot fler eller inte, säger han.

    Han understryker att dokumentet är väldigt öppet formulerat och enbart innehåller rekommendationer som det står länder och organisationer fritt att använda.

    "Alltför öppet förslag"

    Tidigare i processen har kritiken snarare varit att förslaget är alltför öppet – en följd av att förhandlarna försökt få med sig så många länder som möjligt, snarare än att nå fram till en text med mer tvingande innehåll som färre länder skulle acceptera.

    Att debatten nu kantrat till att handla om antalet migranter är ett tecken på att vissa länder inte är redo att tala om migration på ett konkret sätt, menar han.

    - Det kan ge anledning till förnyad debatt i en konstruktiv mening. Men det kan gå åt båda håll. Problemet är att när man talar om migranter i siffror, bidrar det till att man inte pratar om migranters status eller villkor. Det bidrar till att många tusentals migranter inte har möjlighet att migrera lagligt, vilket i sin tur främjar en industri runt olaglig migration. Man skjuter upp ett problem som oundvikligen kommer tillbaka och kanske blir ännu svårare att hantera i framtiden.

    Nästa steg är nu att ramverket formellt ska antas i form av en resolution i FN:s generalförsamling den 19 december.