EU har bestämt att all fisk, och skaldjur, som yrkesfiskare fångar måste föras till land och tillvaratas. Alltså även arter eller exemplar som följt med i fiskeredskapen, fast man inte var ute efter dem – till exempel räkor som är för små.
Tidigare har denna bifångst ofta kastas tillbaka i havet. Förändringen, som syftar till att göra fisket mera hållbart på sikt, ska vara helt genomförd i EU under 2019.
Men det bästa vore att slippa bifångst. Och nu visar en studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) att yrkesfiskarnas egna idéer om mera urskiljande, selektiva redskap ofta fungerar bra även i en vetenskaplig utvärdering.
Bland det som testats finns trålar som sorterar ut olika arter eller fiskstorlekar. En selektiv torsktrål för fiske i Östersjön nämns som exempel.
För vissa av de testade redskapen krävs att någon regel ändras. Andra är klara att använda. Men alltför få yrkesfiskare gör det, anser forskarna vid SLU.
Studien presenteras i samband med konferensen Havs- och vattenforum i Göteborg.
Fakta: Selektiva redskap
Under fyra år har Havs- och vattenmyndigheten delat ut 38 miljoner kronor till projekt för att utveckla ett mera selektivt och skonsamt fiske.
34 projekt har genomförts i samarbete mellan yrkesfisket och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Några exempel:
Selektiv torsktrål för Östersjön.
Trålar för sillfiske som undviker bifångst av sej.
Galler som ser till att små räkor inte fastnar i trålen.
Burar som hindrar sälar att ta fångsten.
Källa: Havs- och vattenmyndigheten