Vid årsskiftet återställde regeringen arbetsgivaravgiften för unga under 18 år till nivåerna före pandemin. Detta innebär en tredubbling i sociala avgifter för arbetsgivare som anställer unga. Vi har redan en av EU:s högsta arbetsgivaravgifter, samtidigt som vi enligt MUCF, myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, har 140 000 ungdomar som varken arbetar eller studerar inom ett års tid. Detta sker trots att kompetensförsörjningen är en av företagens svåraste utmaningar. Arbetsgivaravgifterna är dessutom ett stort tillväxthinder för tjänsteföretag som mestadels drivs av kvinnor, något som hotar jämlikheten i näringslivet. Jag anser därför att regeringen bör införa en permanent sänkning för arbetsgivaravgifterna för alla unga under 24 år.
Under läsåret 22/23 drev jag UF-företaget SOBB UF som idag är Emploify AB. Vi har utvecklat en app som hjälper unga ut på arbetsmarknaden genom att koppla ihop dem med företag som är i behov av personal. Under UF-året insåg vi att ungdomsarbetslöshet har en betydande påverkan på kriminalitet hos unga. Ett arbete innebär gemenskap samt ett sätt att lära sig språket och bidra till samhället. Ett jobb är därmed ett av de starkaste integrationsverktygen och något som kan förebygga segregering och kriminalitet längre fram. Sänkningen av arbetsgivaravgifterna kommer att kosta samhället på kort sikt i form av mindre skatteintäkter, men kommer att vara gynnsamt på lång sikt genom att fler arbetar, är självförsörjande och väljer bort den kriminella banan.
En ungdom som söker sitt första eller andra jobb kommer att ha stora utmaningar med att komma in på arbetsmarknaden när sin lönekostnad chockhöjs. När jag pratar med företagare inom bland annat hotell och restaurangbranschen, berättar samtliga att det har blivit betydligt svårare för dem att anställa en ung person efter att skattekostnaden har ökat. Detta gör att unga som hamnar i utanförskap på grund av att de inte kommer in på arbetsmarknaden slutar i en ond spiral eftersom företagen inte har råd att anställa dem.
Nu när det absurda förslaget om att höja lönegolvet för arbetskraftsinvandring är beslutat, är det högtid att sänka arbetsgivaravgifterna för unga för att fylla det gapet som skapas. Förslaget riskerar annars att göra det ännu svårare för företagen att tillgodose sitt kompetensförsörjningsbehov. För att lindra företagens utmaningar, bör vi skapa bättre förutsättningar för arbetsgivare att anställa ungdomar. Arbetsgivaravgifterna är ett mycket bra verktyg för att skapa dessa förutsättningar.
Å andra sidan menar vissa att sänkningen under pandemin inte hade en tillräckligt stor effekt på arbetsmarknaden. Jag tror dock inte att slutsatsen drogs på ett välgrundat underlag. Enligt Svenskt näringslivs chefsekonom, Sven-Olov Daunfeldt, har den tillfälliga sänkningen av arbetsgivaravgifterna inte bara skapat fler jobb utan även ökat antalet arbetade timmar för de som redan hade ett jobb. Detta är viktigt eftersom det innebär att fler når graden av självförsörjning och inte behöver leva på bidrag, något kritikerna inte har tagit hänsyn till i sina undersökningar.
Ytterligare en aspekt av vilka konsekvenser som skattepolitiken har, är jämställdheten i näringslivet. Idag startar kvinnor hälften så många företag som män. Enligt Tillväxtverket innebär detta att vi går miste om väldigt stor potential för innovation och välstånd i Sverige som vi hade haft ifall fler kvinnor hade drivit företag. Det är värt att notera att majoriteten av företagen som kvinnor startar är tjänsteföretag. I dessa branscher är lönekostnaderna oftast den största kostnaden. Genom att sänka arbetsgivaravgifterna, kan vi sänka tröskeln för kvinnor att starta företag och bidra till Sveriges välstånd.
I tider av lågkonjunktur, kan vi bekämpa utanförskapet och samtidigt stötta företagen med kompetensförsörjningen, genom att sänka arbetsgivaravgifterna för unga. Vi kan även bidra till ett mer jämställt näringsliv där fler kvinnor kan starta företag och bidra till Sveriges välstånd.