Den 1 april tog Sjukvårdens larmcentral över ansvaret för att svara på alla vårdsamtal till 112 inom Västra Götaland. Bilden utåt var att läget var under kontroll.
– Vi är inte fullbemannade ännu, men på god väg. 18 nya sjuksköterskor kom till oss i januari-februari och fler är på väg in. Så nu utvärderar vi och planerar för fullbemanning, sade Ann-Louise Andersson, då tillförordnad chef för Sjukvårdens larmcentral till regionens nättidning VGR Fokus i mars.
"SVLC klarar inte sitt uppdrag". Rapport från koncernkontoret för Västra Götalandsregionen.
Men inne i den bruna tegelbyggnaden i Gårda var verkligheten en annan. Under mer än ett och halvt år hade regionen försökt få satsningen på plats. Sjukvårdens larmcentral, som har funnits sedan november 2017 skulle från början ha tagit över ansvaret för att bedöma alla ambulanslarm i regionen redan ett år tidigare – något som misslyckades eftersom Sjukvårdens larmcentral inte kunnat rekrytera tillräckligt med sjuksköterskor. I sista minut fick planen då avbrytas och SOS Alarm fortsätta med driften.
Under året som gått har svårigheterna fortsatt. När Sjukvårdens larmcentral till slut tar över helhetsansvaret den 1 april saknas fortfarande omkring tio sjuksköterskor — under våren har de inte lyckats öka antalet anställda alls. Inför sommaren försöker ledningen desperat lösa personalbristen genom att hyra in från bemanningsföretag. Även det misslyckas. Samtidigt finns det stora problem för de anställda som redan är på plats – de har inte ens tillräckligt med bord att arbeta vid.
– Det är en total katastrof, säger en anställd till GP.
Snart står det tydligt även för regionens tjänstemän att satsningen inte gått som planerat.
"SVLC klarar inte sitt uppdrag", skriver de i handlingar som GP har tagit del av.
Kostnaderna har fyrdubblats
Det var i april 2017 som Västra Götalandsregionen beslutade att ta över den medicinska bedömningen av ambulanslarm i egen regi. Samtidigt skulle SOS Alarm fortsätta med dirigeringen av ambulanser, efter att regionens sjuksköterskor bedömt vilken prioritet larmen skulle få. För den som ringer 112 betyder det att en larmoperatör på SOS Alarm först svarar i telefonen. Handlar det om ett vårdärende i Västra Götaland ska samtalet kopplas över till Sjukvårdens larmcentral. När bedömningen är gjord tar SOS Alarm över igen.
Trots att SOS Alarms del av arbetet alltså skulle minska drastiskt innebar avtalet att summan som regionen skulle betala till bolaget ökade kraftigt.
Regionens revision kritiserade senare både hälso- och sjukvårdsstyrelsen och regionstyrelsen för sin hantering av avtalet och den bristfälliga ekonomiska och juridiska analysen som hade lett fram till det.
”En bristande beredning av ärendet har väsentligt försvårat för regionfullmäktige att fatta beslut i frågan utifrån en allsidig belysning av ärendets komplexitet”, skrev revisorerna.
Det innebar att SOS Alarm hade kunnat utnyttja sitt monopolläge och eventuellt ta ett överpris för sina tjänster. Men även när det gällde regionens egen larmcentral skulle det visa sig att den ekonomiska kalkylen var helt felaktig. En tredjedel av alla samtal som skulle besvaras missades.
LÄS MER:Skulle bli säkrare att ringa 112 – längre väntetid vid livsfara
Kostnaden för Sjukvårdens larmcentral beräknades vid den här tiden till 33 miljoner kronor per år – en summa som skulle komma att mer än dubbleras när tjänstepersonernas prognoser ändrades.
– De kom tillbaka med nya underlagsberäkningar när vi redan hade köpt konceptet. I det läget fanns inte så jättemycket att välja på och så har kostnaden sprungit iväg på ett oförsvarligt sätt, säger Jonas Andersson (L), ordförande för Hälso- och sjukvårdsstyrelsen.
Du kallar det oförsvarligt, men hur kan man försvara de här kostnadsökningarna när sjukhusens ambulansverksamheter måste spara miljonbelopp?
– Det är ju det hela konceptet bygger på, att sjukhusen med en mer adekvat utalarmering kommer att kunna använda sin ambulansflotta mer effektivt och på så vis i förlängningen spara kostnader inom ambulansverksamheten, säger Jonas Andersson.
Årets budget för Sjukvårdens larmcentral ligger på drygt 73 miljoner. Tillsammans med dirigeringen, som SOS Alarm sköter, är 128 miljoner avsatt för larmhanteringen. Jämfört med för tre år sedan har kostnaderna fyrdubblats. Men GP:s granskning visar att inte heller den nuvarande budgeten kommer att hållas.
Bötar miljonbelopp – varje månad
Utöver tidigare kostnadsökningar tillkommer nu nya varje månad. I avtalet mellan SOS Alarm och Västra Götalandsregionen står det att det vinstdrivande aktiebolaget, som ägs till hälften av staten och hälften av Sveriges kommuner och landsting, ska ta över vårdanrop som Sjukvårdens larmcentral inte besvarar inom 30 sekunder. För detta tas det ut en avgift, som internt kallas ”böter”. Efter att Sjukvårdens larmcentral tog över hela ansvaret i år har de lyckats besvara mindre än hälften av samtalen i tid – och vart tionde samtal har de inte besvarat alls.
Redan i början av sommaren stod det klart att inte heller den kraftigt uppsvällda budgeten skulle räcka till.
”Kostnadsläget är prekärt”, skriver regionens tjänstepersoner i en rapport.
Under sommaren ökar böterna kraftigt. Totalt har nu regionens skattebetalare fått betala mer än sju miljoner i avgifter till SOS Alarm, för att Sjukvårdens larmcentral inte klarar sitt jobb.
Så stor del av samtalen besvarade sjukvårdens larmcentral i tid:
April: 54% . Kostnad: 1,7 miljoner i "böter".
Maj: 62% Kostnad: 1,4 miljoner i "böter".
Juni: 52% Kostnad. 1,9 miljoner i "böter".
Juli: 34% Kostnad. 2,4 miljoner i "böter".
Augusti: 32 % (t.o.m. 25 aug). Kostnad: Okänd
Bakgrunden till att Sjukvårdens larmcentral inte klarar sitt uppdrag är att ledningen inte lyckats få ordning på bemanningen. Detta leder även till andra ökade kostnader: För att lösa personalbristen erbjuds anställda som är på semester så kallade ”guldpass”, där de får komma in och jobba med nästan dubbel timlön . Sjuksköterskorna på Sjukvårdens larmcentral tjänar redan bättre än genomsnittslönen på någon annan förvaltning inom regionen – i snitt drygt 37 000 kronor i månaden.
– Det skyfflas ut pengar på löpande band här, säger en anställd.
– Man undrar vad fan de håller på med, politikerna.
"Gör ont i själen"
En annan anställd säger att det gör ont i själen när hon tänker på hur det saknas plats för patienter i andra delar av vården och hur de inte har råd att ta in personal.
– Någonstans blir det en dubbelmoral, det rimmar så illa på alla sätt, säger personen.
Inte heller senare i år kommer Sjukvårdens larmcentral att klara av den delen av uppdraget som innebär att svara på alla samtal inom 30 sekunder.
– Det är oerhört frustrerande, jag är den första att säga det, säger verksamhetschefen Ann-Louise Andersson.
LÄS MER:Ensam sjuksköterska svarade på 112 för hela Västra Götaland
LÄS MER:Kostnaden slår på sjukhusen – "Dyrt experiment"
LÄS MER:Här har Sjukvårdens larmcentral gjort felbedömningar
