Jour Strömstad la i februari 2017 fram ett medborgarförslag om ”friskare vård i Strömstad”. Förslaget går i korthet ut på att kommunen och regionen i enlighet med Norrtäljemodellen etablerar en vårdlösning som ska ge vård dygnet runt. Efteråt la även M fram ett liknande förslag, då i regi av Anders Ekström.
22 februari 2018 blev vårt förslag behandlat först av kommunens socialnämnd, där en majoritet förkastade det. Sedan förordade även dåvarande majoriteten i kommunstyrelsen avslag. Förslaget togs till slut upp i kommunfullmäktige i december 2018 och blev där enhälligt antaget!
Nu är det så att det i Sverige, i motsats till de övriga nordiska länderna, är regionen som har ansvaret för kommunens vårdutbud, enligt kommunallagen. Systemet har nu ifrågasatts i flera statliga utredningar. Kommunallagens kapitel 9 öppnar emellertid för en samverkan om vården genom ett gemensamt kommunalförbund. Här har ”Norrtäljemodellen”, välfortjänt, fått stor uppmärksamhet.
Vad går då Norrtäljemodellen mer konkret ut på?
Norrtälje kommun och Stockholms läns landsting har, som lagen tillåter, etablerat det gemensamma kommunalförbundet ”Sjukvård och omsorg i Norrtälje” genom vårdbolaget Tiohundra AB, vars ägarskap fördelas till hälften på Norrtälje kommun och till hälften på landstinget.
Vårdbolaget driver bland annat akutsjukhuset i Norrtälje, vårdcentraler, psykiatri, äldreboende, BVC, LSS-verksamheter och hemtjänster. Detta öppnar för en sömlös kedja inom hälsa, vård och omsorg.
Kommunalförbundets ansvar är att utveckla och fördjupa samarbetet mellan landstinget och kommunen inom förbundets verksamhetsområden och att samordna de gemensamma resurserna på för medborgarna bästa sätt.
Landstinget och kommunen lämnar årligen bidrag till kommunalförbundet som svarar mot den verksamhet som respektive part har överlåtit huvudmannaskapet för till förbundet. Detta innebär att landstinget betalar för hälso- och sjukvården och kommunen for omsorgsverksamheten.
Vad sker nu vidare i Strömstad? Frågan är hur man kan implementera lösningar från Norrtälje i en ”Strömstadsmodell”.
En modell som skulle omfatta vård med närakut dygnet runt på Strömstads sjukhus, lätt tillgänglig alla dygnets tider och att ansvara för förebyggande arbete, diagnostik, behandling och rehabilitering för de allra flesta vårdbehov.
Detta skulle även avlasta Näl och ambulanssjukvården. Också en utveckling av ett gränsöverskridande samarbete med Norge ligger väl till rätta för Strömstad och då inte längre i festtal men i ett praktiskt samarbete.
Antingen kan ”Strömstadsmodellen” lösas i egen regi eller genom samarbete/avtal med existerande vårdcentraler och/eller i ett samarbete/avtal med Praktikertjänst som redan bedriver vård och röntgen på sjukhuset. Inte minst med tanke på en tillfällig lösning för sommaren 2019 bör det sista utvärderas snarast.
Det är avgörande att man får till ett brett politiskt samarbete med en kommunal förvaltning som ser möjligheterna och inte begränsningarna. En poäng kan vare att väcka upp den tidigare partiöverskridande sjukvårdsgruppen, denna gången med ett klart politiskt mandat. Viktigt kan också vara att få till ett samarbete med Tanums kommun, som också är en gränskommun med uppenbar nytta av en lösning i Strömstad.
Kan vi nu räkna med Strömstads politiker och tjänstemän för att få till ett vårdutbud som ger oss en större trygghet?
Stein Rukin
Jour Strömstad
