Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Skeppsbroplatsen.
Skeppsbroplatsen.

Ha lite is i magen

Vi är inte bakåtsträvare fölr att vi inte gör vågen för Skeppsbrobygget. Det skriver Jan Wogel i replik till Miljöpartiet.

Replik till Miljöpartiet, STNB 14/4

I lördagens Strömstadstidning sätter Bengt Bivrin med flera miljöpartister olika epitet på oss som inte gör vågen för detaljplaneförslaget på Skeppsbroplatsen. Vi är bakåtsträvare, nejsägare, oseriösa, osakliga, samt nyttjar skrämselpropaganda och medvetna missförstånd. Jag tror debatten skulle vinna på om vi höll oss till sakfrågorna istället för att klistra olika epitet på varandra.

Bivrin skriver att planförslaget för Skeppsbroplatsen innehåller såväl park som torg och grönområden. Det kan inte vara möjligt att vi talar om samma plan. När jag i början av 1980-talet studerade arkitektur på KTH fick vi lära oss att en park i urban miljö betyder ett större anlagt grönområde. Ett torg betyder en större öppen plats. De sammanhållna obebyggda ytor jag ser i planförslaget eller modellen är kringbyggda. Det kallas i allmänt språkbruk för gård. Ytorna är så trånga att det inte finns några som helst möjligheter till större folksamlingar eller evenemang.

Det uttrycks en stark optimism vad gäller möjligheterna att lösa parkeringsfrågan. Självklart är det möjligt, men det blir sannolikt mycket dyrt om lösningen ska bli nya P-hus eller underjordiska garage. I många andra kommuner är man numer försiktiga med att skapa dyra p-platser då den fordonstekniska utvecklingen gör att avskrivningstiden sannolikt blir ganska kort. I Strömstads fall är den verkliga högsäsongen endast 2 månader vilket gör det ännu svårare att räkna hem kostnaden för p-hus.

Apropå kostnader fascineras jag av att alla som propagerar för denna exploatering av Canning och Skeppsbroplatsen hela tiden duckar för vad kostnaden ska bli för att avyttra de värdefulla tomterna till Riksbyggen. Siffran 44,4 miljoner nämns, men när man ser den långa listan på allt som skattekollektivet ska stå för känns den siffran inte det minsta trovärdig så länge som det inte presenteras en bakomliggande kalkyl. För de pengarna får man knappast ens ett p-hus.

Strömstad är redan en av Sveriges högst belånade kommuner räknat per person. Med de investeringar som nu diskuteras finns det goda möjligheter att nå toppen på denna inte alltför smickrande lista.

Mitt motförslag är att ha lite is i magen och under en övergångsperiod fortsätta att låta bilarna ha stans bästa utsikt. Jämfört med bostadshus har bilar den fördelen att de enkelt kan rullas undan. Mycket talar för att det inom ett antal år kommer finnas lösningar som kraftigt minskar behovet av centrumnära p-platser och då kan man successivt omvandla Skeppsbroplatsen till något som verkligen kan bli ”världens vackraste torg” och en samlingsplats för alla strömstadsbor.

Jan Wogel
Båtviken