Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Jesper Eng. Tidigare kultursamordnare och kommunikatör på Gerlesborgs skola. Bild: Cia Karlsson

Vi måste visa varför Gerlesborgsskolan behövs

Jesper Eng, tidigare anställd vid Gerlesborgsskolan, i ett debattinlägg om den nedläggningshotade konstskolan.

Vi är många som vill se en handlingskraftig och livfull Gerlesborgsskola i Bohuslän, men vi behöver bli fler.

Som tidigare anställd på Gerlesborgsskolan (kultur- och kommunikationsansvarig i åtta år) smärtar det alldeles särskilt att följa medierapporteringen om verksamhetens utsatta läge. Mycket har sagts i de artiklar och debattinlägg som gjorts men några viktiga, för framtiden avgörande punkter behöver tillföras samtalet. Många av de argument som lyfts fram beskriver direkt och indirekt vad Gerlesborgsskolan är bra på: att utbilda bildkonstnärer och i estetiska kunskapsfält som kan göras samhällsnyttiga inom andra yrkesområden (design och spelutveckling är några som framhävts).

Asbjörn Andresen är i debattartikeln "Gerlesborgsskolan måste räddas!" mer nostalgisk och pekar på att verksamheten var levande på 80- och 90-talet och därigenom betydelsefull inom skrået. Det är nog sant. Men är det relevant idag? Tveksamt.

Jag tänker att den stora utmaningen idag handlar om att på ett genomgripande sätt redogöra för vad verksamheten i Gerlesborg är bra för. På vilket sätt är en allmän investering i Gerlesborgsskolan till gagn för kommuninvånarna både norr och söder om det geografiska området Bottna Gerlesborg (att verksamheten är till gagn för lokalsamhället, därom råder det inget som helst tvivel, se tidigare artikel "Nu räddar vi den här skolan!", för invånarna ännu längre bort i det administrativa område som kallas Västra Götaland och sist men inte minst varför verksamheten också är en nationell angelägenhet? Bara genom kloka och ärliga svar på dessa frågor går det att vinna tillit och förtroende för att bygga en långsiktig utveckling av en av västsveriges viktigaste kulturella noder.

Kanske vore det också klokt att göra en ordentlig genomlysning av organisationsformen? Så som det kulturpolitiska landskapet ser ut idag är stiftelseformen en illa passande anomali. Det behövs snarare en struktur som ger förutsättningar för mod, förtroende och transparens. Inget av detta passar stiftelseformen särskilt väl. Det var en klok och strategisk väg att gå på 60-talet men de förändringar i omvärlden som skett sen dess kräver att verksamheten också organiserar sig på ett för samtiden relevant sett. I samma genomlysning bör också den ekonomiska risken ses över. Alla som vet något om kulturverksamheters ekonomiska förutsättningar generellt och kanske Gerlesborgsskolan specifikt vet att ekonomisk utsatthet är inbyggt i verksamheternas DNA, detta är inte unikt för Gerlesborgsskolan och går inte att heller att hänföra till enskilda individers göranden och låtanden, det är ett strukturellt problem som kräver strategiska och långsiktigt kloka beslut. Kanske har verksamheten idag lagt för många ägg i Myndigheten för yrkeshögskolans korg? Risken behöver spridas och fler övertygas om det enda rimliga; att investera i verksamheten i Bohuslän.

All kraft till er som är satta att förvalta och rusta verksamheten för dagens och morgondagens utmaningar. Och till alla oss andra som nu behöver vara med och ta ansvar för att denna centrala verksamhet får fortleva och utvecklas.

Läs mer: Därför är Gerlesborgsskolan viktig i konstens ekosystem

Jesper Eng

utbildare och utredare vid Nätverkstan Kultur i Göteborg